Hjärnan är kroppens mest komplexa organ, och olika delar av den styr olika typer av känslor. När alla dessa områden fungerar som de ska blir vi känslomässigt friska och stabila. Felfunktioner kan dock leda till allvarliga känslomässiga problem. Här går vi igenom fem viktiga hjärnområden som spelar en central roll för våra känslor.
Det djupa limbiska systemet (DLS) ligger i hjärnans centrala område och är ungefär lika stort som en valnöt. Det spelar en avgörande roll för att styra en persons känslomässiga grundläggande tillstånd. Som ett mentalt fotoalbum lagrar DLS starkt laddade känslointryck, både positiva och negativa. Dessa livslånga känslominnen påverkar i hög grad vår övergripande känsloton.
Traumatiserade upplevelser gör exempelvis ofta att en person blir negativ och melankolisk, medan personer med positiva känslominnen tenderar att vara mer optimistiska och generellt nöjdare med livet.
Prefrontala cortex (PFC) ligger i hjärnans främre halva och ansvarar för fokus, planering, impulskontroll, känsloreglering, empati, omdöme och självinsikt. En välbalanserad aktivitet i PFC ger upphov till samvetsgrannhet, eftertanke och en målinriktad personlighet.
Låg aktivitet i PFC kan däremot göra en person oorganiserad, lätt distraherad och i vissa fall antisocial. En överaktiverad PFC kan å andra sidan orsaka ångest, stelhet i tänkandet och impulsivitet.
Den främre cingulära gyrusen (ACG) ligger i hjärnans mitt och löper längsgående genom pannlobarna. Det är den del av hjärnan som gör oss flexibla och hjälper oss att se olika alternativ i livet – därför kallas den ibland "hjärnans växelspak".
Personer med hälsosam ACG-aktivitet är vanligtvis samarbetsvilliga och anpassar sig lättare till förändringar. Vid obalans i ACG oroar man sig ofta överdrivet för framtiden, bär på agg från det förflutna och känner sig otrygg i världen. Allvarliga psykiatriska tillstånd som kopplats till onormal ACG-aktivitet inkluderar tvångssyndrom, ätstörningar och beroenden.
Basala ganglierna utgör en stor grupp kärnor som omger det djupa limbiska systemet. Deras främsta uppgift är att integrera rörelser, känslor och tankar. Det är dessa strukturer som får dig att rycka till när du blir överraskad eller frysa till när du chockas.
Låg aktivitet i basala ganglierna kan leda till rörelsestörningar och bristande motivation, medan hög aktivitet ofta orsakar ångest, arbetsberoende och muskelspänningar. Basala ganglierna är dessutom inblandade i känslan av njutning och eufori – därför påverkas de särskilt starkt av vissa droger, som kokain.
Tinningloberna ligger under tinningarna och bakom ögonen. De styr minnet, språkinlärningen, förmågan att känna igen objekt samt humörstabiliteten. Störningar i tinningloberna, särskilt på vänster sida, leder ofta till temperamentproblem, aggressioner och svår depression.
Hög aktivitet i högra tinningloben kan däremot ge upphov till förstärkt sinnesupplevelse eller ett extremt starkt intuitivt sinne, vilket hos vissa personer förknippas med djupare andlighet.
Våra känslor styrs alltså inte av en enskild del av hjärnan, utan av ett samspel mellan flera olika områden. När dessa system balanserar varandra mår vi känslomässigt bra, men obalanser kan bidra till allt från ångest och depression till tvångsbeteenden och aggressioner. Att förstå hur hjärnan fungerar är därför ett viktigt steg mot bättre mental hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online