Vilka substanser är dämpande för det centrala nervsystemet?

Dämpande medel för det centrala nervsystemet (CNS) är ämnen som saktar ner aktiviteten i hjärnan och ryggmärgen. De används ofta inom vården för att behandla ångest, sömnproblem, smärta, kramper och psykotiska tillstånd, men flera av dem har också beroendeframkallande egenskaper och ska endast användas enligt läkares anvisning.

Exempel på CNS-dämpande ämnen

• Alkohol (etanol) – ett av de mest förekommande CNS-dämpande ämnena i samhället
• Barbiturater – exempelvis fenobarbital och sekobarbital
• Bensodiazepiner – exempelvis diazepam och alprazolam
• Opioider – exempelvis morfin, heroin och oxikodon
• Icke-bensodiazepina hypnotika (så kallade Z-substanser) – exempelvis zolpidem och eszopiklon
• Antipsykotiska läkemedel – exempelvis klorpromazin och olanzapin
• Antidepressiva läkemedel – exempelvis tricykliska antidepressiva samt selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)
• Antiepileptika – exempelvis fenytoin och karbamazepin
• Muskelavslappnande medel – exempelvis cyklobenzaprin och metokarbamol
• Allmänna anestetika – exempelvis propofol och sevofluran

Så påverkar dessa ämnen kroppen

Många CNS-dämpande medel förstärker effekten av den hämmande signalsubstansen GABA i hjärnan, vilket ger en lugnande, ångestdämpande, sömngivande eller smärtlindrande verkan beroende på substans och dos. Andra, som opioider, verkar direkt på nervsystemets smärtsignaler.

Viktigt om risker

Kombinationen av flera dämpande medel – till exempel alkohol tillsammans med opioider eller bensodiazepiner – kan vara livsfarlig, eftersom andning och hjärtfunktion kan svikta allvarligt. Vid långvarig användning finns dessutom risk för toleransutveckling och beroende. Använd alltid sådana läkemedel enligt ordination och kontakta vårdpersonal vid frågor eller biverkningar.