Den del av en nervcell (neuron) som leder signaler till och från nerver och muskler kallas axon. Axonen är ett långt, smalt utskott som sträcker sig från cellkroppen och transporterar elektriska impulser – så kallade aktionspotentialer – bort från cellkroppen till andra nervceller, muskelceller eller körtlar.
När en nervcell tar emot en tillräckligt stark elektrisk stimulans uppstår en aktionspotential. Det är en kortvarig elektrisk impuls som färdigs längs nervcellens membran och utgör grunden för all signalöverföring i nervsystemet.
Axonen har i uppgift att föra aktionspotentialen bort från cellkroppen. Detta sker genom en process som kallas saltatorisk fortledning, där impulsen hoppar mellan så kallade Ranviers noder – små omyjeliniserade partier längs axonen. Denna mekanism gör signalöverföringen både snabbare och mer energiefektiv.
I änden av axonen finns en specialiserad struktur som kallas synapsknapp eller synaptisk terminal. Här kommunicerar axonen med andra nervceller, muskelceller eller körtlar. När aktionspotentialen når den synaptiska terminalen utlöses frisättningen av neurotransmittorer – kemiska budbärare som överför signalen över synapsen (kopplingen mellan två celler) till nästa cell.
Axoner ser mycket olika ut beroende på nervcellstyp. Längden och grenningsmönstret varierar kraftigt – från korta axoner inom hjärnan till meterlånga axoner som löper från ryggmärgen ner till tårna. Denna variation speglar nervcellernas specifika funktioner och deras plats i nervsystemets komplexa nätverk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online