
Tourettes syndrom (TS) är kopplat till det centrala nervsystemet (CNS), som består av hjärnan och ryggmärgen. Tillståndet är en neurodevelopmental störning som kännetecknas av ofrivilliga tics – både motoriska tics, som ryckningar och blinkningar, och vokala tics, som ljud eller uttryck som görs omedvetet.
Forskarna har ännu inte helt klarlagt de exakta mekanismerna bakom Tourettes syndrom, men studier pekar på att störningar i funktionen hos vissa hjärnområden spelar en viktig roll. Särskilt två områden har lyfts fram:
Dessa strukturer samarbetar i så kallade kortikostriata-kretsar, som reglerar motorisk kontroll och förmågan att hejda ofrivilliga rörelser. Vid Tourettes syndrom tros signaleringen i dessa kretsar vara rubbad.
Forskning tyder också på att signalsubstansen dopamin kan vara inblandad. En överaktivitet i dopaminsystemet, särskilt i basala ganglierna, kan bidra till de ofrivilliga ticsen. Detta stöds bland annat av att läkemedel som påverkar dopamin ofta minskar ticssymtomen.
Kort sagt påverkar Tourettes syndrom det centrala nervsystemet, framför allt hjärnans basala ganglier och frontala cortex – områden som styr rörelser och impulskontroll. Även om den fullständiga orsaken ännu inte är känd, ger forskningen en växande förståelse för hur rubbningar i dessa hjärnkretsar leder till tillståndets karakteristiska symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online