Enligt American Heart Association är hjärtsjukdom den vanligaste dödsorsaken i USA. Idag finns det teknik för att både diagnostisera och behandla hjärt- och kärlsjukdomar, vilket gör att personer med hjärtsjukdom kan återgå till sina normala aktiviteter. Kardiovaskulär teknologi ger läkare möjlighet att utföra hjärt- och kärlprocedurer som EKG, stent, ballongkateterisering, ljudvågsbehandling, datoriserad bildgivning och inplantering av pacemakers.
Kärlteknologi handlar om användning av maskiner och instrument för att diagnostisera och behandla störningar i blodcirkulationen som kan leda till hjärt-kärlsjukdom. Fokus ligger på att använda ultraljud och tryckmätande apparater för att upptäcka sjukdomar i vener och artärer. Kärlspecialister kombinerar icke-invasiv teknik med invasiva kardiologiska metoder för både diagnos och behandling.
Icke-invasiv kardiologi omfattar icke-kirurgiska metoder, exempelvis högfrekventa ljudvågor, för att utvärdera hjärtats, artärernas och blodkärlens skick. Med dopplerbaserad färgflödesbildgivning kan läkare visualisera blodflödet genom hjärtats kamrar. Ekokardiografi använder ultraljud för att undersöka hjärta och blodkärl, medan elektrokardiogram (EKG) registrerar hjärtats elektriska aktivitet. En holtermonitor är en bärbar EKG-apparat som spelar in hjärtaktiviteten under patientens vardag. Vid ett arbetsbelastningstest övervakas hjärtat medan patienten går på löpband ansluten till en EKG-monitor.
Hjärtkateterisering är en invasiv diagnostisk teknik där en tunn kateter förs in genom en nål i blodkärlen och vidare upp till hjärtat. Där kan man ta röntgenbilder och angiografier samt mäta blodflödet. Metoden används också för att utföra angioplastik, där en ballongkateter blåses upp för att öppna förträngda eller igensatta kärl.
Invasiv kardiologi låter läkare diagnostisera och behandla hjärt-kärlsjukdomar och perifera kärlsjukdomar med specialiserad utrustning som förs in i patientens kropp. Hjärtkatetrar är en vanlig typ av invasiv teknik. Stent är små fjäderliknande spiraler som placeras i igensatta artärer för att hålla dem öppna, och en pacemaker är en medicinsk apparat som implanteras för att reglera hjärtrytmen.
Vid nyare kranskärlsbypass-operationer används en robotarm som hjälper kirurgen att hålla öppen säcket runt hjärtat och att ta bort bröstartären genom ett litet snitt. Läkaren kan sedan kringgå de blockerade artärerna genom att sy fast bröstartären runt dem, vilket skapar en ny väg för blodet till hjärtat. Eftersom robotassisterad kirurgi kräver ett mindre snitt än traditionell kirurgi blir ärrbildningen mindre. Patienten löper dessutom lägre risk för infektion, får mindre smärta och blödning, behöver kortare vårdtid och återhämtar sig snabbare.
Transmyokardiell revaskularisering är en ingreppstyp som lindrar kärlkramp (angina). En dator styr en laser mot ett exakt målområde i hjärtat mellan hjärtslagen. Lasern skapar ett antal små kanaler i hjärtmuskeln, vilket förbättrar blodflödet och stimulerar tillväxten av nya små blodkärl som förser hjärtmuskeln med mer blod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online