Interventionella kardiologer behandlar hjärtsjukdomar med minimalinvasiva metoder som inte kräver öppen kirurgi. Enligt Huron Valley-Sinai Hospital använder de katetrar för att både diagnostisera och behandla hjärtproblem som orsakas av sjukdomar i krans Kärlen och hjärtklaffarna.
Innan någon behandling påbörjas ställs diagnosen genom hjärtkateterisering, enligt kardiologiska avdelningen vid St. Luke's och Roosevelt Hospitals. Vid denna undersökning förs en tunn slang, en kateter, in i ett blodkärl i ljumsken eller armen och träs sedan genom kärlen fram till hjärtat. Katetern kan även användas för att granska halspulsådrorna.
Med hjälp av katetern kan läkaren lokalisera plackavlagringar, mäta blodtrycket och bedöma hur stark hjärtmuskeln är samt hur väl klaffarna fungerar. Katetern används dessutom för att injicera kontrastmedel i en artär, vilket gör det möjligt för kardiologen att hitta förträngningar eller blockeringar i kärlen och kontrollera klaffarnas funktion.
Kranskärlssjukdom (CAD) orsakas av ateroskleros, alltså en ansamling av plack i kärlväggarna. Placket gör att artärerna förträngs, vilket minskar mängden blod och syre som når hjärtmuskeln. Vanliga symtom är andnöd, kärlkramp (angina) och hjärtinfarkt.
Hjärtklaffsjukdom stör blodflödet till hjärtats kamrar och ut i resten av kroppen. Den kan bero på hjärtinfarkt, medfödda missbildningar, reumatisk feber eller infektioner, men kan också vara en naturlig del av åldrandet. Enligt Huron Valley-Sinai Hospital visar sig sjukdomen ofta som blåsljud över hjärtat, andnöd, bröstsmärta samt svullnad i ben och fotleder.
Perifer kärlsjukdom, även kallad perifer arteriell sjukdom (PAD), orsakas likaså av ateroskleros och påverkar blodflödet till artärerna i benen, armarna, huvudet och de inre organen. Sjukdomen kan utlösa hjärtinfarkt eller stroke och kan i värsta fall leda till amputation.
Vilket ingrepp den interventionella kardiologen väljer beror på din specifika hjärtsjukdom och hur omfattande skadan är.
Vid ballongvidgning (angioplastik) förs en kateter in genom ett litet snitt i benet eller handleden och träs via ett blodkärl fram till den artär som förträngts av plack. En ballong i kateterns spets blåses upp och pressar placket mot kärlväggen. Artären vidgas därmed, vilket ökar blodflödet. Metoden är särskilt värdefull för att öppna halspulsådrorna, som är huvudkällan till hjärnans blodförsörjning.
Enligt Cardiology Channel behöver cirka 70 procent av patienterna som genomgår ballongvidgning även en stent. En stent är en liten metallcylinder som placeras över ballongen. När ballongen blåses upp vecklas stenten, som var hopfälld vid införandet, ut och fungerar som en inre förstärkning av kärlväggen. Stenten lämnas kvar permanent och täcks inom några veckor av ny artärvävnad.
Vid ingrepp i kärlsområden som förträngts av plack finns risk för att bitar lossnar och orsakar stroke. Risken hanteras med små filter som fångar upp de lossbrutna plackpartiklarna.
Katetrar används även vid en metod som kallas perkutan klaffreparation. Katetern styr dit instrument, till exempel ett slags klipp, till skadestället. När klippet har placerats rätt och reparationen är klar återställs ett normalt blodflöde genom den skadade hjärtklaffen.
Hjärtklaffar som förträngts av sjukdomar som reumatisk feber eller av medfödda defekter kan vidgas med en ballongvalvuloplasti. Då förs en kateter med en hopfälld ballong i spetsen in i ett blodkärl och leds fram till den förträngda klaffen. Ballongen blåses därefter upp för att sträcka ut och vidga klafföppningen.
Cardiology Channel beskriver två sätt att avlägsna plack. Via katetern kan en roterande rakapparat föras genom blodkärlet fram till placket, som därefter skrapas bort från artärväggen. Plack kan också avlägsnas genom förångning med en laserkateter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online