Kärlkramp (angina pectoris) är ett tillstånd som uppstår när de blodkärl som försörjer hjärtat med syrerikt blod blir förträngda. När kärlen smalnar av – till exempel på grund av åderförfettning (plack) eller kärlkramp – kan patienten drabbas av kärlkrampsbesvär eller i värsta fall en hjärtinfarkt.
Vid ansträngningsutlöst kärlkramp triggas symtomen av fysisk ansträngning eller stress, eftersom hjärtat då behöver mer syre än vad de förträngda kransartärerna kan leverera.
Symtomen varierar från person till person, men det klassiska besväret är ett obehag mitt i bröstet eller bakom bröstbenet. Det beskrivs ofta som tryck, tyngdkänsla, täthet eller en känsla av att bröstet är fullt. Obehaget kan även stråla ut till käken, armarna eller ryggen.
Utöver bröstsmärtan kan ansträngningsutlöst kärlkramp åtföljas av andra besvär, bland annat:
Ett typiskt drag för ansträngningsutlöst kärlkramp är att symtomen brukar lätta inom några minuter vid vila eller efter medicinering. Om besvären däremot kvarstår efter mer än fem minuters vila kan det röra sig om instabil kärlkramp – då ska akut sjukvård sökas omedelbart, eftersom det kan vara tecken på en pågående hjärtinfarkt.
Det är mycket viktigt att alla kärlkrampssymtom följs noga av en kardiolog. Även om ansträngningsutlöst kärlkramp oftast inte är livshotande kan den bli instabil och leda till hjärtinfarkt. För att ställa diagnosen används flera olika undersökningar:
Ansträngningsutlöst kärlkramp behandlas ofta symtomatiskt med läkemedel, exempelvis nitroglycerin, som vidgar de sammandragna blodkärlen och minskar hjärtats belastning. I vissa fall krävs mer ingripande behandling, såsom:
Därtill uppmuntras livsstilsförändringar när det behövs – som rökstopp, fysisk aktivitet, hälsosam kost och bra kontroll av blodtryck, blodfetter och diabetes – för att förhindra ytterligare kärlförträngningar och komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online