När ett barn drabbas av öroninflammation (otitis media) kan den inflammation som infektionen medför orsaka en tillfällig hörselnedsättning. Har barnet återkommande eller obehandlad öroninflammation finns risk för att hörselnedsättningen blir mer bestående.
När en öroninfektion leder till vätskeansamling i barnets mellanörat kan de tre små hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln – inte längre överföra ljudvibrationer effektivt från trumhinnan till innerörat.
Eftersom de tre hörselbenen vibrerar sämre än normalt går ljudenergi förlorad i det vätskefyllda mellanörat. Omgivningsljud uppfattas som dämpade, eller så kan barnet inte höra dem alls.
När vätskenivån i mellanörat går upp och ner uppstår en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning, det vill säga en nedsättning som beror på att ljudet inte leds fram korrekt till innerörat. Enligt American Speech-Language-Hearing Association (ASHA) är detta den vanligaste typen av hörselnedsättning hos små barn.
Barn med vätska i mellanörat drar sig ofta åt öronen, verkar irriterade eller reagerar svagt på ljud. De kan också vilja ha hög volym på tv och musik, prata högre än vanligt eller ha svårt att följa samtal i bullriga miljöer. Kontakta vården om symptomen kvarstår i mer än några dagar.
Ett barn som inte hör normalt kan få betydande förseningar i sin tal- och språkutveckling. ASHA rekommenderar därför att barn med återkommande öroninfektioner undersöks både av en audionom och av en logoped, så att rätt stöd kan ges i tid.
Enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders kan öroninfektioner som inte behandlas snabbt och effektivt bidra till långvarig hörselnedsättning. Tveka därför inte att kontakta vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har en öroninfektion eller hör sämre än vanligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online