Döva tecknar inte på engelska. De använder teckenspråket i sin region eller land — var och en ett distinkt, fullt utvecklat språk med egen grammatik, syntax och vokabulär.
Exempel på distinkta teckenspråk
- American Sign Language (ASL) — används i USA och delar av Kanada.
- British Sign Language (BSL) — används i Storbritannien.
- Langue des Signes Française (LSF) — används i Frankrike.
- Deutsche Gebärdensprache (DGS) — används i Tyskland.
- Japanese Sign Language (JSL) — används i Japan.
- Och över 300 andra dokumenterade teckenspråk världen över.
Viktiga skillnader från talat språk
- Grammatik och syntax: ASL använder topic-kommentar-struktur, rumslig grammatik och ansiktsuttryck som grammatiska markörer — helt annorlunda från engelsk ordföljd.
- Inte en visuell representation av engelska: Signed Exact English (SEE) eller Pidgin Signed English (PSE) är konstgjorda system som följer engelsk ordföljd; de är inte naturliga teckenspråk.
- Regionala dialekter: Precis som talade språk har teckenspråk regionala variationer och accenter.
Konsekvenser
- Döva barn behöver tillgång till sitt naturliga teckenspråk från födseln för optimal kognitiv och lingvistisk utveckling.
- Läs- och skrivförmåga i ett skriftspråk (t.ex. engelska) är ett andraspråk för många döva.
- Tolk måste vara flytande i det specifika teckenspråket, inte bara "teckna engelska."
Teckenspråk är naturliga mänskliga språk, inte gestik eller mime. Att erkänna deras språkliga status är avgörande för dövas rättigheter, utbildning och inkludering.
