Vissa barn föds med hörselproblem, medan andra utvecklar dem under sin första levnadstid. För föräldrar som vill att deras barn ska vara friska och få en god start i livet kan detta kännas stressande och oroväckande. Tack vare modern medicin kan dock de flesta hörselproblem upptäckas tidigt, och med rätt stöd har barn med hörselnedsättning goda möjligheter att utveckla språk och kommunicera.
Det finns två huvudtyper av hörselnedsättning hos spädbarn. Sensorineural hörselnedsättning, även kallad nervhörselnedsättning, innebär att problemet sitter i innerörat. Denna typ finns oftast med från födseln och kan inte botas, men den kan hanteras med hjälpmedel.
Ledningshörselnedsättning orsakas ofta av öroninflammationer eller vätska i mellanörat. Här är innerörat intakt, men något stör överföringen av ljud till örat. Denna typ är i de flesta fall behandlingsbar, exempelvis med mediciner eller i vissa fall operation.
Sjukhus utför rutinmässig hörselscreening på nyfödda innan familjen lämnar sjukhuset. Barn som föds utanför sjukhusmiljö, eller som utvecklar hörselproblem senare under sin första tid, behöver däremot boka en undersökning hos läkare.
Experter rekommenderar att hörseln screenas innan barnet fyller tre månader, eftersom tidig upptäckt är avgörande för barnets språkutveckling. I Sverige kontrolleras hörseln dessutom regelbundet inom ramen för barnhälsovården på BVC, där föräldrar kan ställa frågor och få vägledning om de är oroliga.
Det finns flera utvecklingsmilstolpar som kan ge ledtrådar om hur barnets hörsel fungerar:
Vid tre månaders ålder bör ett barn med normal hörsel vakna eller rycka till vid höga och plötsliga ljud, enligt den amerikanska forskningsorganisationen National Institute on Deafness and Other Communication Disorders.
Vid sex månaders ålder bör barnet vända huvudet mot ljudets riktning samt börja härma och upprepa ljud. Om barnet inte reagerar på ljud eller inte babblar som förväntat är det klokt att kontakta BVC eller en läkare för en utredning.
Barn med grav hörselnedsättning eller dövhet har idag flera olika möjligheter. En hörapparat kan förstärka ljud för barn med kvarvarande hörförmåga, medan ett cochleaimplantat kan hjälpa barn med mycket svår nervhörselnedsättning att uppfatta ljud och lära sig tala.
Ett annat värdefullt alternativ är teckenspråk. Genom teckenspråk får barnet möjlighet att utveckla ett fullvärdigt språk som naturligt passar dess behov, vilket skapar en stabil grund för kommunikation, inlärning och framgång i livet. Många familjer kombinerar flera metoder för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online