Dövsamhället är mångfacetterat och rymmer många olika åsikter när det gäller hörapparatförstärkning. Vissa döva betraktar förstärkningsanordningar som nödvändiga hjälpmedel, medan andra ser dem som kontroversiella och menar att de kan leda till att det amerikanska teckenspråket (ASL) så småningom försvinner.
Cirka en miljon döva människor kommunicerar med hjälp av ASL. Dövsamhället avvisar den medicinska definitionen av dövhet som ett funktionshinder och betraktar sig i stället som en kulturell och språklig minoritet med sitt eget språk och sina egna traditioner.
Förr symboliserade hörapparater föreställningen att dövhet behövde "korrigeras", och de användes ofta för att pressa döva att tala istället för att teckna. Idag väljer dock många döva helt frivilligt att använda hörapparater samtidigt som de kommunicerar på ASL. Hörapparaten ses därmed inte längre som ett tvång, utan som ett val som kan komplettera teckenspråket.
I dag är cochleaimplantat en betydligt större källa till debatt inom dövsamhället. En del döva motsätter sig implantaten eftersom de kräver en operation som ofta utförs på mycket små barn – barn som inte har möjlighet att själva ta ställning till ingreppet eller dess konsekvenser för deras språkliga och kulturella identitet.
Många små barn som får implantat lär sig aldrig ASL och kan därför inte umgås eller kommunicera med döva jämnåriga. Det väcker oro bland många i dövsamhället att teckenspråket riskerar att dö ut om allt fler barn opereras utan att samtidigt ges tillgång till teckenspråkig miljö.
Dövsamhället och användandet av förstärkningsanordningar utesluter alltså inte varandra. Flera kulturellt döva personer använder själva hörteknik, bland andra Oscarbelönade skådespelerskan Marlee Matlin och skådespelaren Deanne Bray. Deras exempel visar att man kan vara en del av den döva kulturen och samtidigt dra nytta av modern hörteknik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online