Tonårsdepression kan vara lika svår att upptäcka som många andra medicinska tillstånd. Den kan lätt avfärdas som ett vanligt utbrott av tonårshumör – något som går över av sig självt om man bara väntar. I verkligheten genomsyrar den nedstämda känslan dock nästan alla delar av din tonårings liv och börjar så småningom påverka skolarbetet, fritidsintressena, idrotten och relationerna med vänner och familj.
Om du misstänker att din tonåring mår dåligt finns det flera konkreta sätt på vilka du som förälder kan hjälpa till. Här följer en steg-för-steg-guide.
Depression är ett allvarligt tillstånd som aldrig bör lämnas obehandlat. Även om många tonåringar är ganska humöriga vill du vara säker på att ditt barn inte bara går igenom en vanlig tonårsperiod. För att rätt behandlingsprogram ska kunna sättas in bör du kontakta en läkare som specialiserat sig på psykisk hälsa, till exempel via ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.
Att hålla kommunikationskanalerna öppna stärker relationen mellan förälder och barn och gör att din tonåring känner sig trygg med att vända sig till dig när det verkligen behövs. Även om er relation känns lite ansträngd just nu är det viktigt att fortsätta samtala – lyssna mer än du belär och undvik att döma.
Det räcker inte att hålla koll på skolan och det sociala livet; du behöver också förstå vad som kan pågå inombords. Lär dig känna igen symtomen på depression – ihållande ledsamhet, intresselöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och förändrad aptit är några vanliga tecken.
Du behöver inte agera övervakare, men det är viktigt att kontrollera att din tonåring faktiskt tar den medicin som ordinerats mot depressionen. Följ upp regelbundet hur medicineringen fungerar och boka in uppföljningstider med läkaren.
Din tonåring kanske har många personer att prata med, men det är mycket värdefullt med någon som verkligen förstår depressionens nyanser. En terapeut, psykolog eller psykiater med specialistkompetens inom området kan ge precis den förståelsen och lära din tonåring strategier att hantera de tunga känslorna.
Det kan låta oviktigt i sammanhanget, men fysisk aktivitet har visat sig hjälpa mot depressiva besvär. Försök hitta en aktivitet som hela familjen kan delta i – promenader, cykling eller bollsport. Det kan lindra din tonårings mående, stärka era relationer och göra det lättare att hålla kommunikationen flytande i en positiv riktning.
Även föräldrar till deprimerade tonåringar behöver någon att prata med. En stödgrupp ger dig och din partner möjlighet att få stöd av andra föräldrar som har varit i samma situation som ni befinner er i just nu.
Kontakta vården omedelbart om din tonåring visar tecken på självskadebeteende eller suicidalitet. I Sverige kan du ringa 1177 för vårdrådgivning dygnet runt. Din tonåring kan själv kontakta Mind Självmordslinjen på telefon 90101 eller chatta via mind.se, och unga kan även vända sig till BRIS på 116 111.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online