1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Insulinpumpar: viktig information för vårdgivare

Insulinpumpar rankas som den mest uppskattade behandlingsmetoden bland patienter med insulinkrävande diabetes. Som vårdgivare behöver du grundläggande kunskaper om enheten för att kunna integrera informationen i patientens vård och behandling. Den här guiden går igenom vad du bör veta om insulinpumpar, från teknik och funktion till praktiska hänsynstaganden vid vårdkontakter.

Vad är en insulinpump?

Insulinpumpar är ungefär lika stora som en mobiltelefon. De fästs vanligtvis på kläderna med en klämma och kan enkelt döljas. Nyare modeller i så kallad "poddesign" klistras direkt mot huden och är ännu mindre. Pumpen ger patienter med insulinkrävande diabetes ett alternativ till flera dagliga stick och injektioner.

Hur fungerar pumpen?

En standardpump rymmer en patron med ett insulinförråd. En infusionsuppsättning kopplas till patronen och leder insulinet till patienten. I andra änden placerar en introduktionsnål en tunn, flexibel kannula strax under huden, där insulinet ges subkutant. Patienten byter normalt infusionsplats varannan eller var tredje dag.

Vanliga missförstånd

Det är mycket viktigt att förstå att pumpen inte kräver kirurgi och inte heller är implanterad. Infusionsplatsen består oftast av ett självhäftande plåster som skyddar kannulan från att dras ur. Nyare podpumpar är helt sladdlösa – endast själva podden kan lossna. Kom också ihåg att pumpen fortfarande kräver blodsockermätningar och manuell inmatning av värden; den "tänker" inte på egen hand utan följer de programmerade inställningarna.

Försiktighetsåtgärder vid medicinska ingrepp

Enligt rekommendationer från pumptillverkare som Medtronic bör patienten påminna sin tandläkare eller läkare om att han eller hon bär en pump. Samtidigt bör du som vårdgivare vara uppmärksam på detta. Att koppla bort pumpen kortvarigt brukar inte orsaka några problem. Längre ingrepp och återhämtningsperioder kan dock kräva justeringar av insulindosen. Uppmuntra patienten att kontakta sin läkare i förväg så att ni tillsammans kan ta fram en tydlig plan.

Basalinsulin och bolusdoser

Pumpen levererar insulin på två sätt: som basaldos och som bolusdos. Basalinsulinet programmeras in och levereras kontinuerligt under 24 timmar, enligt de inställningar som patienten och hennes läkare kommit överens om. Dosen kan ökas eller minskas efter behov – något som kan bli aktuellt i medicinska situationer. Bolusinsulin tas av patienten själv för att täcka kolhydraterna i den mat som äts eller för att sänka blodsockernivån. I de flesta situationer du som vårdgivare möter spelar bolusdosen ofta mindre roll.

Kunskap som stärker vården

Din kunskap om insulinpumpar kommer din patient till godo. Överväg att läsa artiklar om pumpar eller att anordna utbildningstillfällen för din personal. De flesta pumptillverkare har lokala representanter som kan bistå med sådan utbildning. När du redan i förväg vet hur du ska arbeta med en patient som använder insulinpump kan patienten känna sig trygg med att lita sin vård i dina händer.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online