
Det finns egentligen inget som heter en "diabetesdiet". Att lyckas hantera sin diabetes handlar i stället om portionskontroll och kolhydraträkning. Mat består av tre huvudtyper av näringsämnen: kolhydrater, proteiner och fett. En hälsosam måltid innehåller alla tre, men att räkna kolhydrater är den viktigaste delen av måltidsplaneringen vid diabetes, eftersom just kolhydraterna påverkar blodsockernivån. Portionskontroll är därför helt avgörande.
En kolhydratportion motsvarar 15 gram. Ett kolhydratval kan exempelvis vara en skiva bröd, en liten frukt eller en tredjedels kopp kokt pasta. Hur många gram kolhydrater du behöver per måltid beror på din vikt, ålder, aktivitetsnivå och matvanor. På många webbplatser finns listor över 15-gramsportioner som underlättar måltidsplaneringen. Kom ihåg att "kolhydratfria" dieter inte är ett alternativ för diabetiker – måltiderna ska vara portionskontrollerade men alltid innehålla kolhydrater.
Män och kvinnor har olika portionsbehov per måltid. En aktiv kvinna bör exempelvis äta 45–60 gram kolhydrater per måltid, vilket motsvarar tre till fyra kolhydratval. För en inaktiv kvinna räcker två till tre portioner, alltså 30–45 gram. Män har ett större kolhydratbehov: 60–75 gram per måltid, motsvarande fyra till fem kolhydratportioner. Inaktiva män bör planera för tre till fyra portioner, det vill säga 45–60 gram kolhydrater.
När du äter är minst lika viktigt som vad och hur mycket du äter. En kostplan vid diabetes innebär att du fördelar ut portionerna jämnt över dagen. Ät med fyra till sex timmars mellanrum och komplettera med mellanmål innehållande 15 gram kolhydrater – då hålls blodsockret stabilt. Att hoppa över måltider kan få blodsockret att stiga kraftigt eller sjunka farligt lågt, vilket är skadligt. Balans och måttfullhet är nyckeln till en jämn glukosnivå hela dagen.
Att servera maten på rätt sätt hjälper dig att se balanserade och kontrollerade portioner. Dela tallriken visuellt i fyra delar. Till lunch eller middag fyller du hälften av tallriken med grönsaker utan stärkelse, till exempel gröna bönor, sallad, broccoli eller kål. En fjärdedel ska innehålla magert kött eller annat protein, som fisk, ägg, fettsnåla ostar, keso, bönor eller baljväxter. Den sista fjärdedelen fylls med en stärkelseportion, till exempel en potatis eller fullkornsbröd.
Ingen mat är "dålig" mat, inte ens socker, så länge den passar in i din hälsosamma diabeteskost. Vissa livsmedel kan du äta hur mycket och när du vill, eftersom de innehåller få kolhydrater och knappt påverkar blodsockret. Exempel på sådana livsmedel är sparris, broccoli, kål, morötter, gurka, selleri, grönbladiga grönsaker, gröna bönor, okra, lök, spenat, squash, tomater och zucchini. Observera att ingredienserna som används vid tillagningen av dessa "fria livsmedel" måste räknas in i din måltidsplan, men själva grönsakerna hjälper dig att känna dig mätt längre. American Diabetes Association erbjuder dessutom ett utmärkt verktyg för kolhydraträkning som heter "My Food Advisor".
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online