1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Diabetes och hamstringsenor: komplikationer du bör känna till

Bakom varje knä finns tre senor som stöttas av lårets bakre muskulatur. Senorna löper ner längs benets baksida, från skinkan till strax bakom knävecket, och kallas semitendinosus, semimembranosus och biceps femoris. Tillsammans gör de det möjligt för dig att böja knäet samt sträcka ut höften. Stress och skador kan allvarligt påverka dessa senor – och samma sak gäller komplikationer orsakade av diabetes.

Hur diabetes påverkar hamstringsenorna

När du lever med diabetes är det avgörande att hålla blodsockernivån väl kontrollerad och regelbundet övervakad. Görs inte det kan nerver och blodkärl – särskilt i fötter och ben – försämras och förlora funktion över tid. Blodkärlen kan dessutom förträngas, och immunförsvaret bli nedsatt.

Alla dessa faktorer innebär att skador och tillstånd som drabbar hamstringsenorna, exempelvis seninflammation (tendinit), tendinopati eller tendinos, kanske inte får tillräckligt med blod för att läka ordentligt. Vid diabetes läker dessutom alla slags skador långsammare, särskilt om blodsockret inte hålls under kontroll.

Vad är seninflammation i hamstringsenorna?

Tendinit i hamstringsenorna är en smärtsam inflammation som ofta åtföljs av svullnad, värme, rodnad och nedsatt funktion i en eller flera av senorna. Bidragande faktorer kan vara diabetes, slemsäcksinflammation (bursit), reumatoid artrit samt skador, stressfrakturer och problem med ryggens diskar. Diabetes är särskilt problematiskt eftersom det komplicerar och saktar ner läkningsprocessen, vilket i sin tur kan leda till en kronisk tendinopati.

Vad är hamstrings-tendinopati?

Tendinopati uppstår när senorna i lårets baksida utsätts för långvarig inflammation, sjukdom eller upprepade överbelastningar. Den pågående belastningen kan få senorna att börja degenerera, särskilt vid fästet mot skenbenet nära knäets baksida. Diabetes förvärrar tillståndet genom att fördröja läkningen. Eftersom diabetes även kan skada nerverna kan du uppleva liten eller ingen smärta alls, trots att senorna är påverkade. Risken är då stor att du skadar senorna på nytt, eller ännu djupare, utan att märka det.

Hamstrings-tendinos

Med eller utan diabetes är tendinos den allvarligaste av de tre senkomplikationerna. Här är skadan lokaliserad på cellulär nivå: kollagenfibrerna som bygger upp senan försvagas och blir gradvis tunnare, fransiga och separerade. Detta inträffar när tendinit och tendinopati inte fått läka ordentligt.

Ärrvävnad eller kalkavlagringar kan sedan bildas runt det försvagade området, vilket ytterligare minskar blodgenomströmningen. Eftersom diabetes redan kan ha förträngt blodkärlen kan blodflödet bli farligt lågt, samtidigt som risken för infektion ökar.

Diabetisk muskelinfarkt

En annan diabetisk komplikation som kan drabba området kring hamstringsenorna är diabetisk muskelinfarkt (DMI). Enligt Institutionen för ortopedisk kirurgi vid University of Iowa Hospitals rör det sig om en ovanlig men allvarlig komplikation hos personer med dåligt kontrollerad diabetes som dessutom genomgår dialys. DMI kännetecknas av plötsligt debuterande, mycket smärtsam svullnad, ofta i låret nära hamstringsenorna. Tillståndet diagnostiseras vanligtvis med magnetkameraundersökning (MRI), eftersom symtomen lätt förväxlas med andra sjukdomar.

Smärta och svullnad kan pågå i veckor eller till och med månader, men tillståndet läker oftast utan kirurgiskt ingrepp. Behandlingen under den akuta fasen består av smärtlindring och vila, följt av varsam sjukgymnastik för att återfå muskelstyrka och rörlighet.

Så skyddar du dina senor vid diabetes

Den viktigaste förebyggande åtgärden är att hålla blodsockervärdena stabila enligt din behandlingsplan. Värm alltid upp ordentligt innan fysisk aktivitet, öka träningsbelastningen gradvis och undvik plötsliga intensiva spurter om du inte är van vid dem. Lyssna på kroppens signaler och sök vård om smärta i lårets baksida inte går över inom några dagar. Regelbundna kontroller av fötter och ben hos vården hjälper dessutom till att upptäcka nerv- och kärlskador i tid, innan de hinner påverka dina senor och muskler.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online