Kritiskt sjuka patienter står inför hög risk för både hyperglykemi och hypoglykemi, var och en med allvarliga konsekvenser. Vaksam glukosövervakning är avgörande för intensivvård.
Hyperglykemi Vid Kritisk Sjukdom
Orsaker:
- Stressrespons: kortisol, katekolaminer, glukagon ↑ → glukoneogenes, insulinresistens
- Exogent glukos: IV-vätskor, nutrition, läkemedel
- Läkemelseffekter: steroider, vasopressorer
Konsekvenser: Infektionsrisk ↑, sårläkning fördröjd, organdysfunktion, dödlighet ↑
Hypoglykemi Vid Kritisk Sjukdom
Orsaker:
- Nedsatt peroral intag
- Insulin/insulinsekretagoger
- Levers-/njursvikt som försvårar glukoneogenes
- Sepsis, binjurebrist
Konsekvenser: Krampanfall, koma, neurologisk skada, död
Bevisbaserade Mål Och Övervakning
- Målintervall: 140–180 mg/dL (enligt ADA/SCCM-riktlinjer)
- Frekvens: q1–2h för högrisk (insulininfusion, instabil); q4h för stabila
- Metoder: Artärlinje (guldstandard), kapillär (point-of-care), kontinuerlig glukosövervakning (påkommande)
- Vem övervakar: Intensivsjuksköterskor, läkare, farmaceuter (protokollstyrda)
Protokollstyrd insulinbehandling med frekvent övervakning minskar både hyper- och hypoglykemi, förbättrar utfall.
