Termen diabetes mellitus kommer från grekiskans ord för "sifon" och "socker" och beskriver utsöndringen av stora mängder urin som innehåller glukos – ett tecken på att kroppen inte producerar eller använder insulin på rätt sätt. Diabetes är en allvarlig sjukdom som ännu saknar botemedel. Vuxna kan dock minska sina risker genom regelbunden motion och långsiktiga livsstilsförändringar.
Riskfaktorerna för att utveckla diabetes inkluderar ärftlighet, övervikt på mer än 20 procent, stigande ålder (risken ökar från 40 års ålder) samt afroamerikanskt, latinamerikanskt eller ursprungsamerikanskt ursprung. Symtomen på diabetes är ofta vaga och kan lätt tillskrivas andra faktorer; därför utlöser varje enskilt symtom sällan några larmklockor. Har du dock två eller flera av följande symtom är det klokt att kontakta din läkare: ökad törst, täta urinträngningar (särskilt på natten), plötsligt ökad aptit, oförklarlig viktminskning, ovanlig trötthet, hudinfektioner, sår som läker långsamt, återkommande vaginit, erektionsproblem, suddig syn samt stickningar eller domningar i händer eller fötter.
När vi äter stärkelserika grönsaker, frukt och spannmålsprodukter omvandlar kroppen dessa komplexa kolhydrater till glukos – en sockerform som fungerar som kroppens bränsle. År 1921 upptäckte tre kanadensiska forskare insulin, ett hormon som bildas i bukspottskörteln och reglerar mängden glukos i blodet. Redan ett år senare blev insulinet tillgängligt som behandling mot diabetes, vilket förändrade livet för miljontals människor världen över.
När bukspottskörteln inte producerar tillräckligt med insulin diagnostiseras patienten med typ 1-diabetes. Denna form har traditionellt sett upptäckts i barndomen eller ungdomsåren. Blodsockernivån måste kontrolleras flera gånger per dag, vilket görs med en blodglukosmätare – en liten elektronisk apparat som avläser glukosnivån i en eller två bloddroppar. Personer med typ 1-diabetes behöver injicera insulin dagligen under resten av livet.
Typ 2-diabetes utvecklas när kroppen blir resistent mot insulin och har traditionellt varit vanligast hos vuxna över 40 år. Sjukdomen hänger nära samman med övervikt och fetma. Typ 2-diabetes står för cirka 95 procent av alla diabetesfall. Patienter som får diagnosen börjar i första hand med livsstilsförändringar som behandling, men eftersom sjukdomen är degenerativ behöver behandlingen ofta justeras och kompletteras med tiden. Många patienter kräver så småningom injicerat insulin i takt med att sjukdomen fortskrider.
Ät regelbundet under dagen, gärna en måltid eller ett mellanmål var tredje till fjärde timme. Dela mentalt tallriken i femtedelar: två femtedelar av varje måltid bör bestå av fiberrik stärkelserik mat med lågt glykemiskt index. Exempel på kolhydrater med lågt glykemiskt index är brunt ris, flingor gjorda på havre eller korn samt fullkornsbröd och fullkornspasta. Ytterligare två femtedelar bör utgöras av grönsaker, sallad eller frukt, medan den sista femtedelen består av proteinrik mat som kött, fisk, ägg, ost eller baljväxter.
Obehandlad diabetes kan ge många allvarliga följder, bland annat grå starr, suddig syn, blindhet, åderförkalkning, njursvikt, nervskador i fötterna och försämrad cirkulation i underbenen. Rådfråga alltid din läkare eller en legitimerad dietist för individuella kostrekommendationer som hjälper dig att hålla blodsockernivån under kontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online