Diabetes uppstår när kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller inte använder insulinet på rätt sätt. Insulinets uppgift är att omvandla socker, stärkelse och annan föda till energi som kroppen kan använda. Trots att sjukdomen är relativt vanlig går den ofta oupptäckt – enligt American Diabetes Association lever nästan 5,7 miljoner människor i USA med diabetes utan att själva veta om det.
För att diagnosticera diabetes tar läkare vanligen ett nattfasteprov (fasteglukostest) eller ett oralt glukostoleranstest för att mäta blodsockernivån. Onormalt höga eller låga glukosvärden kan tyda på sjukdomen.
Vid typ 1-diabetes producerar kroppen ingen insulin alls. Sjukdomen brukar upptäckas i barndomen eller tidiga tonåren, och personer med typ 1-diabetes behöver ta extra insulin livet ut.
Typ 2-diabetes beror på att kroppen dels inte använder insulinet ordentligt, dels har brist på insulin. Det är den vanligaste formen hos vuxna.
Graviditetsdiabetes kan utvecklas under eller efter graviditeten hos vissa kvinnor och kräver oftast noggrann kontroll under graviditeten.
Prediabetes innebär att ditt blodsockervärde ligger högre än normalt, men ändå inte så högt att det räknas som typ 2-diabetes. Tillståndet är ofta reversibelt med livsstilsförändringar.
Personer med både typ 1- och typ 2-diabetes löper ökad risk att drabbas av hyperglykemi, alltså alltför högt blodsocker. Om detta inträffar kan det skada näthinnan i ögat, njurarna, nerverna och blodkärlen.
Diabetes kan även skada nerverna i det autonoma nervsystemet, vilket i sin tur kan leda till förlamning av magsäcken och kronisk diarré. Ytterligare en risk är åderförkalkning, där plack gör att artärerna smalnar av. Detta kan ge blockeringar eller en blodpropp som vandrar mot hjärtat.
Bland andra allvarliga komplikationer finns njursvikt, hjärtinfarkt och i värsta fall döden. Därför är regelbundna kontroller och god blodsockerkontroll avgörande.
Typ 1-diabetes anses gå i familjer, men ärftligheten verkar spela en ännu större roll vid typ 2-diabetes. Graviditetsdiabetes drabbar framför allt kvinnor som föder barn som väger mer än fyra kilo.
Andra orsaker och riskfaktorer är fettrik kost, högt alkoholintag, stillasittande livsstil samt övervikt eller fetma. Åldern spelar också roll – från 45 års ålder ökar risken att utveckla diabetes markant.
Typ 1-diabetes ger ofta dramatiska och plötsliga symtom i barndomen eller tonåren, ofta utlösta av en virusinfektion eller skada som belastar kroppen hårt. Patienter kan drabbas av illamående, kräkningar och vätskebrist, och utan behandling kan tillståndet bli livshotande.
Symtomen vid typ 2-diabetes är betydligt mer diskreta och kan länge gå obemärkt förbi. Vanliga symtom vid både typ 1- och typ 2-diabetes är:
Patienter kan dessutom vara mer infektionsbenägna, ha suddig syn och uppleva förändrad mental status. Upplever du några av dessa symtom och misstänker diabetes – kontakta din läkare.
Även om din diabetes är väl kontrollerad finns komplikationer som kräver omedelbar vård. Eftersom diabetes försämrar cirkulationen i extremiteterna bör alla skador på fot eller ben alltid undersökas av vårdpersonal – även småsaker som ett litet sår eller en blåsa. Behandlas inte såret på rätt sätt finns risk att lemmen måste amputeras.
Feber eller infektion kan också vara tecken på komplikationer, liksom ihållande hosta eller smärta vid urinering. Vid dessa symtom ska du söka vård snarast.
Eftersom diabetes påverkar hela kroppen handlar behandlingen ofta om att samarbeta med ett team av vårdgivare: husläkaren, en dietist, ögonläkare och andra specialister.
Behandlingen inkluderar vanligtvis:
I vissa fall krävs också egenvård i form av insulininjektioner. Med rätt behandling och goda levnadsvanor kan de flesta personer med diabetes leva ett långt och aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online