Diabetisk retinopati är en ögonkomplikation som drabbar personer med diabetes och orsakas av skador på blodkärlen i näthinnan. I början kan symtomen vara milda eller helt frånvarande, men med tiden kan sjukdomen leda till blindhet. Ett förhöjt blodsocker gör att ögats lins svullnar och skadar de blodkärl som är kopplade till näthinnan. Enligt National Eye Institute drabbas över 45 procent av alla personer med diabetes av detta tillstånd i någon grad.
Alla med typ 1- eller typ 2-diabetes kan utveckla diabetisk retinopati, men vissa grupper löper större risk. Risken ökar om du röker, har högt blodtryck eller höga kolesterolvärden, eller inte lyckas hålla ditt blodsocker under kontroll. Gravida kvinnor samt personer med afrikansk eller latinamerikansk härkomst löper också en ökad risk.
I sjukdomens tidiga skede är symtom ovanliga och brukar först visa sig när tillståndet fortskrider. Vanliga tecken är:
Tillståndet uppstår normalt i båda ögonen samtidigt.
NPDR är den vanligaste formen och klassificeras som mild, måttlig eller svår. Vid NPDR försvagas väggarna i näthinnans blodkärl, vilket gör att blod och andra vätskor läcker ut i näthinnan. Överskottsvätskan får näthinnan att svullna – ett tillstånd som kallas makulaödem.
PDR är den allvarligaste formen. Vid PDR växer onormala blodkärl fram i näthinnan. Dessa tillväxter bildar ärrvävnad som kan dra loss näthinnan från ögats baksida. Ibland hindrar de nya kärlen även den normala vätskedräneringen från ögat, vilket ökar trycket på ögongloben och skadar synnerven – den nerv som överför bilder från ögat till hjärnan.
Personer med NPDR behöver sällan omedelbar behandling. Läkaren följer istället upp tillståndet regelbundet för att avgöra om laserbehandling behövs. PDR kräver däremot snabb kirurgisk insats.
Det är viktigt att komma ihåg att diabetisk retinopati inte kan botas – behandlingarna syftar till att bromsa sjukdomens utveckling, och risken för synförlust kan aldrig helt uteslutas.
Fokallaserbehandling blockerar passagen av vätska och blod in i ögat genom att lasern täcker läckorna i de onormala blodkärlen. Behandlingen utförs vanligtvis i ett enda besök, och du kan ha suddig syn i cirka en dag efteråt.
Denna metod minskar storleken på de onormala blodkärlen i näthinnan. Lasern riktar sig mot kärlen och krymper dem tills de så småningom försvinner. Synen är suddig i ungefär en dag efter behandlingen, och nedsatt mörkerseende eller perifert seende kan uppstå.
Vid en vitrektomi avlägsnar kirurgen blod och ärrvävnad som påverkar näthinnan. Ett snitt görs i ögat, varefter blod och vävnad tas bort och ersätts med en saltlösning så att ögat återfår sin normala form. Ibland behövs en gasbubbla i ögat för att hjälpa näthinnan att fästa igen; i så fall måste du ligga ansikte nedåt flera dagar efter operationen. Du behöver också bära ögonförband och använda medicinska ögondroppar i upp till flera veckor.
Alla med diabetes riskerar att utveckla diabetisk retinopati, och ju längre du haft sjukdomen, desto större är risken. Att aktivt hantera din diabetes är därför det viktigaste första steget. En näringsrik kost minskar tre centrala riskfaktorer: dålig blodsockerkontroll, högt kolesterol och högt blodtryck.
Träna regelbundet och ta dina mediciner i rätt doser. Rökning ökar risken för flera diabetesrelaterade komplikationer, så sluta röka – din läkare kan hjälpa dig att ta fram en effektiv plan för rökstopp. Årliga ögonkontroller är avgörande, särskilt eftersom sjukdomens tidiga stadier ofta inte ger några märkbara symtom. Tidig upptäckt ger de bästa förutsättningarna att bevara din syn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online