Kost vid prediabetes – så förebygger du typ 2-diabetes med rätt mat

Prediabetes är ett tillstånd där blodsockernivåerna är förhöjda, men ännu inte når upp till nivåerna för faktisk diabetes. Vid en konferens i Washington DC den 21–22 juli 2008 granskade American College of Endocrinology (ACE) och American Association of Clinical Endocrinologists (AACE) läget kring prediabetes. Deras uttalande hänvisar till statistik som visar att uppskattningsvis 24,1 miljoner människor i USA lever med diabetes, medan ytterligare 57 miljoner lider av prediabetes.

Kostomläggning är en av de mest rekommenderade åtgärderna vid prediabetes, eftersom rätt kost kan fördröja eller helt förebygga övergången till typ 2-diabetes.

Kostrekommendationer vid prediabetes

Syftet med konferensen var att ge vårdpersonal konkreta rekommendationer för hantering av prediabetes, dess komplikationer samt fördelarna med tidig insats. Efter att ha gått igenom befintligt vetenskapligt underlag rekommenderade konferensdeltagarna kostförändringar som innebär:

• Minskat kaloriintag
• Ökat fiberintag
• Begränsat intag av kolhydrater (glukos)

Kontroll av glukosomsättningen genom kosten är en avgörande faktor för en lyckad behandling av prediabetes. Har du fått diagnosen kommer en kostomläggning att spela en central roll – både för att minska risken att tillståndet utvecklas till diabetes och för att förebygga allvarliga komplikationer, bland annat hjärt-kärlsjukdom.

Lågt glykemiskt index – grunden i en prediabeteskost

I artikeln "Glycemic Index and Diabetes" beskriver American Diabetes Association (ADA) fördelarna med att bygga upp menyn kring livsmedel med lågt glykemiskt index (GI). Det glykemiska indexet är ett värderingssystem som rangordnar livsmedel efter deras kolhydratinnehåll och hur de påverkar blodsockernivån.

Livsmedel med högt GI höjer blodsockret snabbt, vilket skapar metabala problem för personer med prediabetes och diabetes. Livsmedel med lågt GI ger däremot stabila blodsockernivåer – något som ACE och AACE lyfter fram som ett krav för framgångsrik behandling av prediabetes. Innan du gör några större kostförändringar bör du diskutera med din läkare eller dietist om det passar dig att inkludera livsmedel med lågt GI samt magra proteiner i din kost. Kostguider, som exempelvis USDA:s kostpyramid, kan vara en bra utgångspunkt när du väljer hälsosamma proteinkällor.

Så fungerar det glykemiska indexet

• Lågt GI (55 eller lägre): De flesta frukter, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Dessa livsmedel har oftast ett högt fiberinnehåll.
• Medelhög GI (56–69): Frukt och grönsaker med högre sockerinnehåll, exempelvis papaya, mango, rödbetor och majs.
• Högt GI (70 eller högre): Bröd bakat på finmalt vitt mjöl, flingor, kakor, godis, glass och de flesta potatissorter. Sötpotatis har dock ett lågt GI-värde.

Animaliska proteiner som kött innehåller få eller inga kolhydrater och ingår därför inte i detta värderingssystem. De innehåller dock mättat fett, vilket är en välkänd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom – en av de möjliga komplikationerna vid diabetes. Välj därför helst magra proteinkällor som fisk, fjäderfä, baljväxter och magra mejeriprodukter.

Anpassa kolhydratmängden efter dina behov

Legitimerade dietisten Lynn Baillif ger råd om hur kolhydratandelen kan anpassas efter individuella behov, livsstil och etnicitet. Enligt Baillif bör kolhydrater utgöra 45–65 procent av ditt dagliga kaloriintag:

• Har du förhöjda triglyceridnivåer i blodet kan det behövas ett kolhydratintag närmare 45 procent.
• Har du en livsstil med traditionellt hög kolhydratkonsumtion, till exempel regelbundna pastamåltider, kan en nivå närmare 65 procent passa bättre in i din rekommenderade kostplan.

Konsultera alltid din vårdgivare eller dietist innan du gör några kostförändringar, så att planen anpassas efter just din hälsosituation.