Barn- och ungdomsdiabetes, oftast kallad typ 1-diabetes, är en kronisk och progressiv sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla diabetiker. Den brukar diagnostiseras mellan sju och tjugo års ålder, men kan i princip uppträda i alla åldrar. Sjukdomen går idag inte att bota, men den går utmärkt att behandla. Därför är det viktigt att förstå tillståndet – både för den som drabbas och för anhöriga – för att kunna förebygga komplikationer och leva ett långt och hälsosamt liv.
Vid typ 1-diabetes producerar kroppen inte hormonet insulin, som behövs för att föra över energin (glukos) från maten till cellerna. Insulin fungerar som en nyckel som låter sockret passera från blodet in i kroppens celler. Utan insulin stiger blodsockret till farliga nivåer, samtidigt som cellerna svälter. Kroppen helt enkelt måste ha insulin för att överleva.
När kroppen inte får den energi den behöver från maten tror den att den svälter. Detta ger upphov till klassiska symtom som:
Kontakta alltid vården om ditt barn visar flera av dessa symtom, eftersom obehandlad typ 1-diabetes snabbt kan bli farlig.
Enligt American Diabetes Association (ADA) är barn- och ungdomsdiabetes en autoimmun sjukdom. Det innebär att kroppens eget immunförsvar av misstag angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Sjukdomen har en stark genetisk komponent, men även miljöfaktorer, som vissa virusinfektioner, antas kunna spela en roll för att sjukdomen bryter ut.
Vården ställer diagnosen utifrån symtomen i kombination med blodprover. Enligt ADA:s riktlinjer krävs ett fasteglukosvärde (FPG) på över 126 mg/dl, motsvarande 7,0 mmol/l, för att diagnosen ska kunna ställas. Ofta kompletteras undersökningen med ett så kallat HbA1c-värde, som speglar den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste två till tre månaderna.
Personer med typ 1-diabetes behöver insulin varje dag, vanligtvis genom injektioner med insulinpenna eller via en insulinpump. Kost och motion spelar också en avgörande roll i behandlingen. Enligt ADA finns inga livsmedel som är helt "förbjudna" – det viktiga är att maten ingår i en övergripande hälsosam kost och att insulinmängden anpassas efter matintag och fysisk aktivitet.
För att kunna leva ett gott liv med diabetes är det avgörande att den unge diabetikern lär sig om sin sjukdom. Det handlar om att förstå hur man hanterar blodsockret, vilka symtom som ska tas på allvar, hur behandlingen fungerar, vilka komplikationer som kan uppstå samt att hålla sig uppdaterad om ny forskning. Minst lika viktigt är att veta att man inte är ensam. Att söka kontakt med andra unga diabetiker, exempelvis genom patientföreningar eller ungdomsgrupper, kan ge ovärderligt stöd från personer som verkligen förstår vad man går igenom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online