Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Sjukdomen kan vara ärftlig, men den kan också utvecklas till följd av ohälsosamma levnadsvanor som bristande näring och fysisk inaktivitet. Diabetes påverkar direkt blodsockernivåerna i kroppen, och eftersom blodsockret behövs för även de mest automatiska kroppsfunktioner, som matsmältningen, utgör sjukdomen ett allvarligt hot mot hälsan hos dem som drabbas.
Diabetes orsakas av defekter i insulinet – ett hormon som ser till att cellerna tar upp glukos från blodet. Sjukdomen kan bero på otillräcklig insulinproduktion, produktion av defekt insulin eller på att cellerna inte förmår ta upp insulinet ordentligt från blodet.
När insulinet inte effektivt kan transportera glukos till cellerna kan kroppen inte använda sockret. I stället utsöndras det onödigt via urinen. Utan glukos får kroppen inte den energi som krävs för att upprätthålla sina mest grundläggande funktioner, som tillväxt, mognad och matsmältning.
Typ 1-diabetes klassificeras som en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Typ 1 står för cirka 10–15 procent av alla kända diabetesfall. Sjukdomen utlöses ofta av yttre faktorer som virusinfektioner eller kostvanor.
Personer med typ 1-diabetes behöver vanligtvis ta dagliga insulininjektioner för att kompensera bristen på insulin i kroppen.
Typ 2-diabetes är betydligt vanligare än typ 1 och utgör cirka 85–90 procent av alla kända fall. Sjukdomen har främst genetiska orsaker, men faktorer som övervikt, högt blodtryck och fysisk inaktivitet ökar risken att drabbas avsevärt.
Typ 2 kännetecknas av både insulinbrist och insulinresistens, det vill säga att kroppens celler inte kan använda insulinet effektivt.
Vanliga symtom på diabetes är ökad hunger eller törst, viktnedgång, täta urinträngningar, irritabilitet, suddig syn samt trötthet. Det som gör diabetes så farlig är att många av symtomen lätt förväxlas med andra åkommor, exempelvis en vanlig influensa.
Har du ett eller flera av dessa symtom under en längre tid bör du omedelbart kontakta en läkare för undersökning.
Typ 1-diabetes kräver alltid behandling med insulininjektioner, vilka ersätter den insulinproduktion som bukspottkörtelns celler inte längre klarar av. Vid typ 2-diabetes behövs ibland även insulininjektioner, men sjukdomen går oftast att kontrollera med mer konventionella metoder.
Det handlar framför allt om att äta en balanserad och näringsrik kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn, motionera dagligen samt regelbundet övervaka kroppens blodsockernivåer.
Med rätt kunskap, tidig diagnos och goda levnadsvanor går det utmärkt att leva ett långt och aktivt liv med diabetes. Tveka inte att söka vård om du misstänker att du kan ha drabbats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online