Det finns flera olika typer av diabetes mellitus: typ 1, typ 2 och graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes är insulinberoende och är en autoimmun sjukdom som vanligtvis diagnostiseras hos barn eller unga vuxna. Typ 2-diabetes är icke-insulinberoende och uppstår när kroppen blir resistent mot insulin. Graviditetsdiabetes uppträder för första gången under en kvinnas graviditet.
Miljön spelar en viktig roll för hur diabetes utvecklas och påverkar en individ. Här går vi igenom de viktigaste miljöfaktorerna och hur du kan påverka dem.
Att hålla vikten under kontroll och undvika överflödiga kilon är avgörande för att hantera diabetes och förebygga komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem. En kost rik på animaliska fetter, raffinerade kolhydrater och salt förvärrar diabetesrelaterade symtom och bidrar till viktökning.
Ät istället mat med komplexa kolhydrater och mycket fiber, exempelvis frukt, grönsaker och baljväxter, samtidigt som du begränsar animaliskt fett, kolesterol och salt. Det hjälper till att sänka blodtrycket, minska insulinresistens och cellskador samt stabilisera blodsocker- och blodfettsnivåerna.
Inaktivitet leder till viktökning, vilket är en känd riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Motion påverkar diabetes på flera positiva sätt. Fysisk aktivitet sänker blodsockernivåerna genom att kroppen använder överskottssockret från kolhydraterna. Den minskar även insulinresistensen, vilket gör att kroppens behov av insulin blir lägre.
Träning främjar dessutom viktminskning, förbättrar konditionen och ökar kroppens sockertolerans. I kombination med en bra kost är fysisk aktivitet ett av de mest effektiva verktygen för att hantera diabetes.
Rökning – även passiv rökning – påverkar diabetiker negativt genom att öka insulinresistensen och orsaka inflammation i artärernas väggar, vilket skadar det kardiovaskulära systemet. Att sluta röka är därför viktigt för att kunna kontrollera blodsockret och förebygga diabetesrelaterade komplikationer.
Allt fler studier visar att luftföroreningar kan påverka diabetes genom att öka inflammation i kroppen och bidra till viktökning. Personer som bor i tätorter löper större risk att andas in förorenad luft, vilket tros vara en bidragande faktor till insulinresistens.
Dessutom har diabetiker svårare att reglera blodflödet under perioder med hög luftförorening, vilket kan förvärra kardiovaskulära problem.
Stress uppstår ofta som en reaktion på omgivningen och kan påverka personer med diabetes på flera sätt. Utöver ökade kortisolnivåer, som bidrar till viktökning, kan en stressad person dricka mer alkohol eller äta mer fettrik mat för att hantera situationen.
Både mental och fysisk stress kan höja blodsockernivåerna och försämra regleringen. Vid långvarig stress riskerar man dessutom att försumma sin egenhälsa, vilket kan leda till dåliga matvanor, fysisk inaktivitet, oreglerat blodsocker, utebliven medicinering och depression – allt som ytterligare förvärrar symtomen vid diabetes.
Det kan vara svårt att styra över var du bor eller hur du reagerar på vissa stressfaktorer, men du har full kontroll över vad du äter, hur ofta du rör på dig, din exponering för tobaksrök och vilka metoder du använder för att hantera stress.
Ät en kost rik på frukt och grönsaker – då får du automatiskt mer fiber och mindre animaliskt fett. Sträva efter att gå minst 2,5 timmar per vecka och delta i aktiviteter som hjälper dig att minska stressen, exempelvis yoga, meditation eller promenader i naturen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online