Enligt statistik från de amerikanska smittskyddsmyndigheterna (CDC) använder 12 procent av alla patienter med diabetes både tablettläkemedel och insulin för att kontrollera sin sjukdom, medan 57 procent enbart behandlas med tabletter. Tablettbehandling används främst vid typ 2-diabetes, där patienter försöker hålla blodsockret i balans genom kost och motion – men vissa tablettläkemedel kan även komma till användning vid typ 1-diabetes.
Hittills har FDA (den amerikanska läkemedelsmyndigheten) inte godkänt något tablettläkemedel specifikt för patienter med typ 1-diabetes. Personer med denna sjukdom behöver däremot receptbelagt insulin för att överleva. Det injicerbara insulinet är identiskt med det insulin som kroppen naturligt producerar och används för att föra glukos in i cellerna. Enligt Hormone Foundation finns det tre huvudtyper av insulin: bolusinsulin, basinsulin och färdigblandat insulin.
Bolusinsulin tas i samband med måltider och motverkar den blodsockerstegning som maten orsakar. Kategorin omfattar snabbverkande och kortverkande insulin.
Basinsulin håller blodsockret stabilt mellan måltiderna och under natten. Hit hör långtidsverkande och medellångt verkande insulin.
Färdigblandat insulin är en kombination av bolus- och basinsulin. Vanliga blandningar är 70/30, 75/25 eller 50/50, där siffrorna anger proportionerna av respektive insulin.
Det finns flera olika typer av antidiabetiska läkemedel, som vanligtvis delas in i fyra grupper: biguanider, sulfonureider, tiazolidinedioner och DPP-4-hämmare. De verkar på olika sätt och kan användas med eller utan insulin samt i kombination med andra preparat. En läkare tar fram ett individanpassat behandlingsprogram och arbetar tillsammans med patienten för att hitta en livsstil som håller blodsockret så väl kontrollerat som möjligt.
Biguanider är en läkemedelsgrupp som inkluderar metformin – världens mest använda läkemedel mot diabetes. Metformin minskar leverns produktion av blodsocker. Preparatet kan inte användas av patienter med befintliga njur- eller leverproblem, men betraktas som ett av de mest effektiva och beprövade läkemedlen inom diabetescaren.
Sulfonureider omfattar bland annat glibenklamid (glyburide) och glipizid. Dessa läkemedel ökar insulinproduktionen i bukspottkörteln. Trots att verkningsmekanismen liknar metforminens fungerar de bra för de flesta patienter med diabetes.
Tiazolidinedioner innefattar pioglitazon, som marknadsförs under namnet Actos. Läkemedlet förbättrar kroppens känslighet för insulin. Actos kan dock ge obehagliga biverkningar, däribland hjärtsvikt, vilket gör det extra viktigt att noga diskutera behandlingsval med sin läkare.
DPP-4-hämmare, exempelvis sitagliptin, verkar genom att minska frisättningen av glukagon från bukspottkörteln. Glukagon är det hormon som höjer blodsockernivån i kroppen. Behandlingen ökar samtidigt den mängd insulin som utsöndras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online