Diabetes kännetecknas av förhöjda fasteblodsockervärden, normalt över 6,7 mmol/l (120 mg/dl), och kräver oftast behandling med tabletter eller insulininjektioner för att hålla glukosnivåerna under kontroll. Kostförändringar och regelbunden fysisk aktivitet hjälper kroppen att upprätthålla lämpliga blodsockernivåer under hela dagen. Även med korrekt behandling och god glukoskontroll löper dock personer med diabetes risk att drabbas av hypoglykemi (lågt blodsocker) eller hyperglykemi (högt blodsocker).
Hypoglykemi uppstår när blodsockret sjunker under 3,9 mmol/l (70 mg/dl). Detta kan ske om man hoppar över en måltid, glömmer äta ett mellanmål eller helt enkelt inte får i sig tillräckligt med kolhydrater för att upprätthålla en adekvat glukosnivå. Ansträngande träning eller sjukdom kan också utlösa hypoglykemi. Ibland gör mediciner mot diabetes att blodsockret sjunker mitt i natten.
Hyperglykemi uppstår när glukosnivåerna når 11–13 mmol/l (200–240 mg/dl) eller mer, beroende på individens personliga målvärden. Normalt sett börjar en plötslig blodsockerstegning efter måltider sjunka inom en till två timmar, men när nivåerna inte faller eller fortsätter att stiga är det ett tecken på hyperglykemi som kräver uppmärksamhet. För stora måltider, måltider med stora mängder kolhydrater, brist på motion samt stress och sjukdom bidrar alla till höga blodglukosnivåer.
Symtom på hypoglykemi inkluderar blek hud, darrningar, stark hungerkänsla, huvudvärk, yrsel, förändringar i beteende eller humör, svårigheter att koncentrera sig samt domningar eller stickningar runt munnen.
Symtom på hyperglykemi är bland annat kraftig törst och ökad urinering. Blodsockervärden över 11 mmol/l (200 mg/dl) visar att hyperglykemin behöver behandlas. Vid värden på 13 mmol/l (240 mg/dl) eller mer finns det risk för diabetiskt koma (ketoacidos).
Ketoacidos utvecklas när kroppen inte har tillräckligt med insulin för att bearbeta glukos och i stället börjar bryta ner fett som bränsle. Denna process skapar ketoner, vilket kroppen inte tål. Ketoner utsöndras via urinen när kroppen försöker bli av med överskottet, men eftersom alla ketoner inte kan lämna kroppen ansamlas de i blodet och leder till ketoacidos – ett tillstånd som ofta kallas diabetiskt koma.
Behandlingen består i att få i sig kolhydrater för att höja blodsockernivån. Sockrade drycker som en halv kopp juice eller vanlig läsk, glukostabletter eller hårda godisar ger oftast önskat resultat. Mät blodsockret igen efter 15 minuter och kontrollera om nivån fortfarande är låg. Upprepa proceduren var femtonde minut tills önskad effekt uppnås. Det är också viktigt att hålla regelbundna tider för måltider och mellanmål.
Behandling av högt blodsocker kräver fysisk aktivitet – men endast om personen inte har ketoner i urinen. Ett enkelt urinstix avgör om ketoner finns. Patienter med risk för hyperglykemi bör alltid ha testmaterial tillgängligt hemma. Rådfråga gärna en läkare som känner till patientens situation. Om inga ketoner påvisas i urinen bör man motionera direkt för att sänka blodsockernivåerna. Observera att träning när ketoner finns i urinen ger motsatt effekt och höjer blodsockret ännu högre.
Rådfråga alltid din läkare om vilka målvärden som gäller för hälsosamma blodsockernivåer och hur hyperglykemi ska behandlas. Justeringar av medicinering kan vara nödvändiga för att upprätthålla en hälsosam glukosnivå. Informationen i denna artikel presenteras endast i utbildningssyfte och ska inte ersätta professionell medicinsk rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online