Typ 1-diabetes är en relativt ovanlig sjukdom, men den är samtidigt den vanligaste kroniska och livshotande sjukdomen hos barn. Eftersom den är så sällsynt, och de flesta barn som diagnostiseras saknar familjehistoria av typ 1-diabetes, misstänks den sällan i tid. Varje förälder bör därför känna till tecknen och symtomen på denna farliga sjukdom för att kunna identifiera och behandla den snabbt.
Enligt Juvenile Diabetes Research Foundation diagnosticeras mer än 15 000 barn i USA med typ 1-diabetes (tidigare kallad insulinberoende eller juvenil diabetes) varje år – det motsvarar 40 barn per dag.
Totalt utvecklar ungefär ett av varje 600 barn typ 1-diabetes i USA.
Vid typ 1-diabetes slutar bukspottkörteln att producera insulin. Det är en relativt ovanlig sjukdom som inte ska förväxlas med den vanligare typ 2-diabetes, där kroppen inte kan utnyttja det insulin som bukspottkörteln producerar på ett tillräckligt effektivt sätt.
Det finns två former av typ 1-diabetes. Den immunmedierade formen är den vanligaste. Det är en autoimmun sjukdom, även känd som typ 1A, där antikroppar angriper och förstör de celler som producerar insulin i barnets bukspottkörtel. Det är oklart varför immunförsvaret angriper bukspottkörteln, men man tror att barnet måste ha en genetisk benägenhet för att utveckla sjukdomen, och att den bryter ut efter en miljöutlösande faktor, exempelvis ett virus. Den andra formen, där inga antikroppar påvisas, kallas idiopatisk typ 1-diabetes eller typ 1B; bukspottkörteln slutar producera insulin utan känd orsak. Denna form utgör cirka 10 procent av alla fall av typ 1-diabetes.
Insulin, som bildas av bukspottkörteln när kolhydrater eller socker intas, gör att sockret kan ta sig in i cellerna och bilda energi för muskler och vävnader. Utan insulin kan sockret inte tas upp av cellerna och göra sitt arbete, vilket leder till farligt höga blodsockernivåer som kan orsaka livshotande komplikationer.
Det finns idag ingen bot mot typ 1-diabetes. Barn med typ 1-diabetes måste få insulin tillfört utifrån via injektioner eller insulinpump. Ingen kostförändring, inga läkemedel i tablettform och inget träningsprogram kan ersätta behovet av yttre insulin. Tillsammans med flera dagliga injektioner eller kontinuerlig infusion genom en pump måste barnet mäta sitt blodsocker genom fingerstick minst sex gånger per dag. Insulindosen måste anpassas efter kolhydratintag, blodsockernivå och aktivitet. Blodsockret måste övervakas dygnet runt för att upptäcka och åtgärda farligt höga eller låga värden. Högt blodsocker, förutom att hota organfunktionerna, kan leda till diabetisk ketoacidos (DKA), som kan orsaka hjärnödem, koma eller död. För låga blodsockernivåer kan leda till krampanfall eller död.
Att ta hand om ett barn med typ 1-diabetes kräver ständig och noggrann omsorg. Med rätt hantering kan barnet dock förväntas leva ett långt, normalt och lyckligt liv.
Symtomen förväxlas ofta med influensa – och faktiskt verkar de ibland utlösas av influensa eller annat virus. Ta dessa symtom på allvar, eftersom tillståndet snabbt kan försämras. Är det kväll eller helg, ta barnet direkt till akutmottagningen. Att vänta tills läkarmottagningen öppnar har visat sig få tragiska konsekvenser för fler än en familj. Symtomen – täta urinträngningar, kraftig törst, slöhet, ökad hunger eller nedsatt aptit (på grund av illamående), oförklarlig viktminskning, suddig syn, fruktig doft i andedräkten, ansträngd andning, förvirring, irritabilitet eller en tydlig förändring av det normala beteendet, svampinfektion och medvetslöshet – uppträder oftast ganska plötsligt.
Tack vare framstegen inom medicinsk behandling ses färre långvariga komplikationer idag än för några decennier sedan. Möjligheten att mäta blodsockret hemma och använda långverkande basinsulin för dygnetruntkontroll, tillsammans med snabbverkande bolusinsulin till måltiderna, har förbättrat diabetesvården avsevärt.
Trots detta är det viktigt att känna till de potentiella långtidskomplikationerna vid typ 1-diabetes. Även med förbättrad behandling finns inga garantier för att komplikationer ska undvikas på lång sikt. Möjliga komplikationer inkluderar njurskador, nervskador, hjärt-kärlsjukdom, ögonskador, fotskador, hudproblem och infektioner, tand- och tandköttssjukdomar samt osteoporos (benskörhet).
Typ 1-diabetes utgör endast fem till tio procent av alla diabetesdiagnoser – resten är typ 2-diabetes. Som nämnts förväxlas debuten av typ 1-diabetes ofta med influensa av föräldrar. Uppträder något av de klassiska diabetessymtomen tillsammans med influensaliknande besvär, sök vård för ditt barn omedelbart. Detta är en medicinsk nödsituation. Obehandlad leder typ 1-diabetes till döden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online