Vad har typ 1- och typ 2-diabetes gemensamt?

Vad har typ 1- och typ 2-diabetes gemensamt?

Typ 1- och typ 2-diabetes kännetecknas båda av förhöjda blodsockernivåer. Vid typ 1-diabetes producerar inte bukspottkörteln tillräckligt med insulin – ett hormon som hjälper glukosen att ta sig in i cellerna och där omvandlas till energi. Vid typ 2-diabetes svarar kroppen inte ordentligt på insulinet, ett tillstånd som kallas insulinresistens. I båda fallen samlas därför glukos upp i blodet.

Allvarliga komplikationer vid dålig kontroll

Oavsett diabetesform kan sjukdomen leda till allvarliga hälsoproblem om den inte hanteras rätt. Bland komplikationerna finns hjärt-kärlsjukdom, stroke, synnedsättning eller blindhet, njursvikt samt försämrad blodcirkulation som i värsta fall kan leda till amputation.

Ingen bot, men effektiv behandling

Det finns idag ingen bot mot vare sig typ 1- eller typ 2-diabetes, men båda kan behandlas med läkemedel, kostförändringar och motion. Målet med behandlingen är att hålla blodsockret inom ett friskt intervall och förebygga komplikationer över tid.

Riskfaktorer för de två typerna

Riskfaktorerna ser delvis olika ut beroende på diabetesform. Vid typ 1-diabetes spelar arv, vissa genetiska varianter och miljöfaktorer som virusinfektioner en roll. Typ 2-diabetes hänger oftare samman med övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor samt ärftlighet.

Olika debutålder – men ingen är helt skyddad

Typ 1-diabetes debuterar vanligare hos barn och ungdomar, medan typ 2-diabetes oftare drabbar vuxna. Båda typerna kan dock uppträda i alla åldrar, vilket gör det viktigt att känna till symtomen oavsett ålder.

Så skiljer sig behandlingen åt

Typ 1-diabetes behandlas alltid med insulininjektioner eller insulinpump, eftersom kroppen inte själv kan bilda hormonet. Insulin hjälper kroppen att utnyttja glukos som energi. Typ 2-diabetes behandlas ofta först med tabletter, kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Räcker inte dessa åtgärder för att kontrollera blodsockret kan även insulin behövas.

Regelbunden blodsockerkontroll

Människor med diabetes behöver mäta sitt blodsocker regelbundet för att säkerställa att nivåerna ligger inom ett hälsosamt intervall. Det görs enklast med en blodglukosmätare eller, allt vanligare, med kontinuerlig glukosmätning (CGM).

God prognos med rätt vård

Diabetes är en allvarlig sjukdom, men med rätt omvårdnad går den bra att hantera. Genom att följa sin behandlingsplan och göra hälsosamma livsstilsval kan människor med diabetes leva långa, aktiva och friska liv.