Lågt HDL-C (<40 mg/dL män, <50 mg/dL kvinnor) är en oberoende riskfaktor för incident typ 2-diabetes (T2D), utöver dess roll i aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom (ASCVD). Sambandet är bidirektionellt och medierad av delad patofysiologi.
Nyckelmekanismer som kopplar lågt HDL till T2D
- Försvagad omvänd kolesteroltransport: HDL avlägsnar överskott kolesterol från makrofager/perifera vävnader. Dysfunktionellt HDL misslyckas med att förebygga kolesterolackumulation i pankreatiska β-celler, vilket försämrar insulinsekretion.
- Antiinflammatorisk förlust: HDL hämmar NF-κB, minskar TNF-α, IL-6. Lågt HDL → kronisk inflammation → insulinresistens i lever, muskel, fettvävnad.
- Antioxidantbrist: HDL-associerad paraoxonas-1 (PON1) förhindrar LDL-oxidation. Oxidativ stress skadar β-celler och insulin signalering.
- Endoteldysfunktion: HDL stimulerar eNOS → NO-produktion. Lågt HDL → minskat NO → försämrad kapillär rekrytering → minskat glukosupptag.
- Direkta effekter på glukosmetabolism: HDL förbättrar insulinberoende glukosupptag i adipocyter och myocyter via AMPK/GLUT4.
- Genetisk överlapp: Varianter i ABCA1, LCAT, APOA1 associerar med både lågt HDL och T2D.
Klinisk kontext
- Lågt HDL är en del av den aterogena dyslipidemi triaden (höga TG, små dens LDL, lågt HDL) som ses vid insulinresistens.
- Det lägger till prediktivt värde till fasta glukos, HbA1c och BMI för T2D-riskstratifiering.
- Farmakologisk HDL-höjning (niacin, CETP-hämmare) har inte minskat diabetesincidens – vilket antyder att HDL är en markör, inte en direkt terapeutisk måltavla.
Handlingsbara steg
- Livsstil: Aerob träning (↑ HDL-funktion), viktnedgång, mediteransk diet, rökningssläpp, moderat alkohol (om lämpligt).
- Behandla hypertriglyceridemi (fibrat, omega-3) som ofta samexisterar.
- Omfattande kardiometabolisk riskbedömning (ASCVD + T2D).
