Bukspottkörteln är en endokrin körtel som producerar insulin, ett av kroppens allra viktigaste hormoner. Insulin sänker blodsockernivån genom att göra det möjligt för cellerna att ta upp glukos (socker) och använda det som energi. Hos personer med typ 1-diabetes kan bukspottkörteln inte producera insulin. Bristen på insulin i kroppen leder till höga blodsockervärden (hyperglykemi), vilket på sikt kan orsaka njurproblem, leverproblem, kärlsjukdomar, koma eller i värsta fall döden.
De flesta som insjuknar i typ 1-diabetes får sjukdomen redan som barn. Den beror på att de insulinproducerande betacellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln har förstörts, oftast genom en autoimmun reaktion. Utan fungerande betaceller kan kroppen inte bilda insulin. Personer med typ 1-diabetes behöver vara extra uppmärksamma på hudbesvär, nervskador i fötterna, ögonhälsa samt bibehålla god tand- och munhälsa.
Typ 2-diabetes utvecklas ofta genom en kombination av ärftlighet, ohälsosamma kostvanor och bristande motion. Bukspottkörteln frisätter insulin för att sänka blodsockernivån, men överskottsfett runt musklerna kan blockera upptaget av glukos. Kroppen blir då insulinresistent: glukosen stannar kvar i blodet, blodsockernivån stiger och bukspottkörteln tvingas producera allt mer insulin. Denna onda cirkel fortsätter tills kroppen slutligen blir helt okänslig för insulinets effekter.
Eftersom betacellerna inte längre producerar insulin måste kroppen få insulin från andra källor för att överleva. Insulin kan inte tas via munnen, eftersom det skulle brytas ner under matsmältningen. Utan insulin kan kroppen inte använda glukos som energikälla, och därför måste insulin injiceras i fettvävnaden under huden. De flesta insulinpreparat är syntetiska, medan några få framställs från grisar. I svårare fall kan en insulinpump användas – pumpen levererar insulin kontinuerligt via en tunn kateter som placeras under huden.
Typ 2-diabetes bygger på insulinresistens, och insulinkänsligheten kan ofta återställas med en måttlig viktnedgång – redan 5–7 kilo kan göra stor skillnad. Över 90 procent av dem som lyckas gå ner i vikt och behålla den nya vikten gör det genom en kombination av kostförändringar och regelbunden fysisk aktivitet. Tills insulinkänsligheten har återställts kan personer med typ 2-diabetes behöva ta insulininjektioner.
Personer med diabetes är inte mer benägna att få förkylning eller influensa än någon annan. Däremot kan en förkylning höja blodsockernivåerna och därför vara farlig för diabetiker. Diabetes påverkar inte immunförsvaret och smittar inte. Sjukdomen orsakar inte heller åderförkalkning (ateroskleros) i sig, men en överviktig person med typ 2-diabetes löper större risk att drabbas av åderförkalkning än resten av befolkningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online