1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Psittakos hos fåglar: symtom, behandling och förebyggande råd

Psittakos, även kallad papegojsjuka, är en ovanlig men allvarlig infektionssjukdom som kan drabba både tama och vilda fåglar. Sjukdomen ligger ofta vilande i kroppen tills stressituationer försvagar fågelns immunförsvar, vilket gör den mottaglig för infektionen. Drabbade fåglar uppvisar tecken på svaghet och ansträngd andning. Om symtomen upptäcks tidigt finns goda möjligheter till framgångsrik behandling.

Fakta om psittakos

Psittakos orsakas av bakterien Chlamydia psittaci och drabbar främst papegojor, undulater, vilda fåglar och fjäderfä. De mest känsliga arterna tenderar att vara nymfparakiter, neohemas och duvor. Även om psittakos inte är den vanligaste sjukdomen i en voljär, är det en åkomma som kräver allvarlig uppmärksamhet och snabba åtgärder.

Symtom

Sjukdomen börjar ofta med förkylningsliknande besvär. Enligt ornitologen Matthew M. Vriends, Ph.D., droppar det fukt från näsborrarna, fågeln flämtar efter luft och dess andning låter pipig och väsande. Den drabbade fågeln kan sova oftare, darra, gå ner i vikt, puffa upp fjädrarna för att hålla värmen, få ögonflytningar, bli svag och drabbas av diarréanfall.

Bland alla dessa symtom är det framför allt ögonflytningarna som pekar direkt mot en eventuell psittakosdiagnos. Kontakta därför alltid en veterinär om du noterar detta hos din fågel.

Förebyggande åtgärder

Utav sjukdomen beror i hög grad på stress. Överbefolkning, undernäring, dålig skötsel, avvänjning, äggläggning, ruggning och långvariga transporter kan stressa fågelns immunförsvar och göra det lätt för sjukdomen att bryta ut. Smitta sker via kontaminerat avföring och nässekret, och en smittad fågels torkade spillror kan förbli smittsamma i flera månader.

Den bästa behandlingen är förebyggande. Genom att minimera stress och hålla burar och voljärer rena minskar risken betydligt att fåglarna ska drabbas av psittakos. Sätt alltid en ny fågel i karantän i 45 dagar innan den släpps ihop med andra friska fåglar. Detta skyddar både den nya fågeln och de befintliga fåglarna mot nya virus och bakterier.

Behandling

När förebyggande åtgärder inte räcker till krävs behandling. Veterinären tar först prover för att bekräfta diagnosen psittakos innan behandling påbörjas. Sjuka fåglar får antibiotikan doxycyklin, som antingen ges via dricksvattnet i 45 dagar eller genom veckovisa injektioner i sex veckor. Injektioner är mer effektiva, men försiktighet måste iakttas eftersom de kan orsaka trauma vid injektionsställena.

All kalcium måste tas bort ur fågelns kost under behandlingen, eftersom kalcium neutraliserar antibiotikans effekt. Lyckligtvis är fullständig återhämtning möjlig. Observera dock att återställda fåglar fortfarande kan bära på sjukdomen. Tester bör därför göras innan återhämtade fåglar släpps tillbaka till voljärer eller burar tillsammans med andra fåglar.

Varning – risker för människor

Människor kan också insjukna i psittakos. Fåglar överför sjukdomen genom torkad avföring, dammpartiklar och sekret från luftvägarna, eller via näbb-till-mun-kontakt och allvarliga bett. Infekterade personer får influensaliknande symtom, och obehandlad sjukdom kan leda till allvarliga andningsbesvär.

Känner du dig sjuk efter kontakt med fåglar är det klokt att kontakta en läkare och nämna att du har varit i närheten av fåglar. En enkel antibiotikakur brukar normalt lösa problemet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online