Matförgiftning hos barn – orsaker, symtom, behandling och förebyggande råd

Matförgiftning uppstår när bakterier växer till sig i en livsmedelskälla som sedan äts. Att konsumera kontaminerad mat kan göra en person mycket sjuk, eftersom kroppen försöker stöta ut bakterierna. Oftast är matförgiftning mild och leder bara till ett par dagars sjukdom, men ibland kan den bli allvarlig och kräva sjukhusvård. Barn kan vara extra mottagliga för matförgiftning eftersom deras immunsystem fortfarande håller på att utvecklas.

Orsaker

Flera typer av bakterier är kända för att orsaka matförgiftning, bland annat Salmonella, Listeria, Campylobacter och E. coli. Dessa bakterier kan kontaminera mat som inte har lagrats eller tillagats korrekt. Att äta råa livsmedel, som okokt kakdeg som innehåller ägg, är vanliga smittvägar.

Yngre barn vet inte alltid att de ska kontrollera utgångsdatum eller tvätta frukt innan de äter den, vilket gör dem mer sårbara. Bakterier kan också överföras till maten av den som lagar maten – exempelvis genom otvättade händer eller köksytor som inte desinficerats ordentligt efter hantering av rått kött.

Symtom

Matförgiftning kan vara svår att upptäcka eftersom symtomen är ganska allmänna och liknar många andra vanliga virus som barn lätt drabbas av. Illamående, diarré, kräkningar, feber och magkramper är alla vanliga tecken på matförgiftning.

Ett tydligt tecken på att ditt barn kan ha drabbats är om personer som hen nyligen åt tillsammans med också blir sjuka. Kontakta förskolan eller skolan för att höra om fler barn insjuknat. Symtomen kan visa sig inom några timmar efter att den kontaminerade maten ätits, men det kan även dröja flera dagar.

Diagnos

Barnets barnläkare kommer att genomföra en fysisk undersökning och ställa frågor om symtomen samt om vilken mat som nyligen ätits. Om matförgiftning misstänks kan läkaren ta prover på urin, avföring eller blod. Berätta för ditt barn att läkaren ska leta efter eventuella bakterier. Proverna kan undersökas i mikroskop för att avgöra vilken typ av bakterie som orsakar sjukdomen.

Behandling

Oftast går behandlingen ut på att låta sjukdomen ta sin naturliga gång. De flesta barn med friska immunsystem kan bekämpa bakterierna på egen hand. Förloppet är vanligtvis smärtsamt men kortvarigt.

Om barnet blivit uttorkat på grund av kraftiga kräkningar eller diarré kan hen behöva läggas in på sjukhus för vätska via dropp. Annars uppmuntras föräldrar att se till att barnet dricker rikligt med vatten för att återställa vätskebalansen – vilket kan vara svårt när barnet mår dåligt. Ett bra knep är att göra det till något roligt genom att erbjuda glasspinne eller isglass så ofta barnet vill. Eftersom glassen smälter långsamt finns mindre risk att den stör magen.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera sätt att förebygga matförgiftning:

• God hygien: Tvätta händerna före och efter matlagning, och lär ditt barn tvätta händerna samt frukt och grönsaker innan de äts.
• Kontrollera utgångsdatum: Håll koll på bäst-före-datum på lättförstörbara livsmedel och ta bort allt från kylskåpet som barnet kan frestas att ta.
• Rätt tillagning: Se till att allt kött tillagas till rekommenderad innertemperatur för att döda befintliga bakterier.
• Trygghet i köket: Håll yngre barn på säkert avstånd när du hanterar rått kött.

Med enkla rutiner kring hygien och mathantering kan risken för matförgiftning minskas betydligt – och skulle barnet ändå insjukna är det goda nyheten att de flesta fall går över av sig själva inom kort tid.