
Med alla rapporter om blyförgiftning i nyheterna kan man lätt börja undra om man själv har exponerats för bly. Eftersom bly är svårt att upptäcka märker du ofta inte exponeringen förrän kroppen redan innehåller stora mängder. Med hjälp av följande steg kan du upptäcka blyförgiftning i tid – och släppa oron bakom dig.
Lär dig känna igen kortvariga effekter och tidiga tecken, som anemi (blodbrist) och magont. Vid långvarig exponering kan bly i stället orsaka hörselnedsättning, nedsatt intelligens, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Bly kan även skada kroppens vävnader, enzymer och nervsystem.
Bly förekommer bland annat i gammal färg, färgburkar, äldre produkter, bensin och gamla vattenledningar. Tänk också på att även föremål som inte längre används kan göra oss sjuka, eftersom de ligger begravda på soptippar och i deponier.
Du kan få i dig bly på flera sätt: genom att dricka vatten som innehåller bly, äta livsmedel som odlats i kontaminerad jord eller äta jorden själv, samt genom att andas in blyförorenat damm och färgflagor.
Barn bör testas vid 12 och 24 månaders ålder samt mellan 3 och 6 år. Svara på screeningfrågor om exponering om du misstänker att ditt barn har kommit i kontakt med bly. Risken är större om ni bor i ett äldre hus eller tillbringar tid nära någon som arbetar med bly. Barn drabbas värst av blyförgiftning eftersom de fortfarande växer – det kan påverka deras intelligens och prestationer i skolan.
Köp ett blytest för hemmet för att undersöka föremål som kan innehålla bly. Håll föremålet nära testaren och observera färgen: en färg betyder att det är säkert, en annan att det innehåller bly.
Kontakta vården och gör ett blodprov om du misstänker att du har exponerats för bly. Hemmatester visar bara bly i miljön, inte mängden bly i kroppen – för det krävs ett medicinskt test. Ring din vårdcentral eller lokala hälsomyndighet, eller vänd dig till ett medicinskt laboratorium.
Tolka blodprovsresultaten noggrant. En halt på 10 mikrogram bly per deciliter blod eller högre är en anledning till oro och kräver upprepade tester. Värden över 45 mikrogram är farliga. Gränsvärdena kan variera mellan länder och regioner, så kontrollera alltid vad som gäller hos din lokala hälsomyndighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online