Så mäter du bensenexponering – blod-, utandnings- och urinprov

Bensen är en färglös och brandfarlig vätska med en sötaktig lukt. Det är en av de 20 mest använda kemikalierna i industrin och förekommer bland annat i bensin, lösningsmedel och olika kemiska tillverkningsprocesser. Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) begränsar arbetstagares exponering för bensen till högst 1 ppm (parts per million) under ett åttatimmars arbetspass, eller upp till 5 ppm under en period av 15 minuter.

Nivån av bensenexponering kan mätas med hjälp av blod-, utandnings- och urinprov. Dessa tester kan utföras hos din läkare eller på en vårdcentral. Observera dock att resultaten inte är hundraprocentigt säkra, och att proven i de flesta fall behöver tas relativt snart efter den aktuella exponeringen.

Instruktioner

1. Ta ett blodprov

Låt legitimerad vårdpersonal ta ett blodprov. Låga halter av bensen kan påvisas i blodet. För att få så träffsäkra resultat som möjligt bör provet tas kort tid efter exponeringen, eftersom bensen snabbt bryts ned i blodet.

Bensenexponering har kopplats till leukemi och andra blodrelaterade sjukdomar, bland annat anemi, lågt antal vita blodkroppar och lågt antal blodplättar. En komplett blodanalys kan därför inte bara övervaka bensenexponeringen utan även upptäcka eventuella negativa hälsoeffekter.

2. Gör ett utandningstest

Låt vårdpersonal utföra ett utandningstest. Inandning av förorenad luft är den vanligaste vägen för bensen att komma in i kroppen. Att andas in höga doser bensen påverkar nervsystemet och kan leda till dåsighet, yrsel, huvudvärk, skakningar, förvirring, medvetslöshet och i värsta fall döden.

Utandningstest måste genomföras kort tid efter exponeringen för att vara till nytta. Metoden är inte lämplig för att upptäcka låga halter av bensen, eftersom ämnet lämnar kroppen mycket snabbt.

3. Ta ett urinprov

Låt vårdpersonal ta ett urinprov. Urinprov är det mest tillförlitliga sättet att mäta graden av bensenexponering. Bensen bryts ned i kroppen till metaboliter, exempelvis fenol, och ett urinprov för fenol kan därmed visa hur hög exponeringen har varit.

Detta test ska också göras kort efter exponeringen. Tänk dock på att metoden inte är helt tillförlitlig, eftersom fenol även kan komma från andra källor än bensen. De flesta bensenmetaboliter lämnar kroppen via urinen inom 48 timmar efter exponeringen.