Varför är bariumkarbonat giftigt medan bariumsulfat är ofarligt?

Bariumkarbonat är giftigt eftersom det är förhållandevis lösligt i vatten, vilket gör att ämnet lätt kan tas upp av kroppen.

När barium väl har absorberats kan det störa cellernas normala funktion genom att tränga ut kalciumjoner från sina bindningsställen. Eftersom kalcium spelar en central roll i nervsignaler och muskelkontraktioner kan detta leda till allvarliga hälsoproblem – allt från illamående, kräkningar och buksmärtor till muskelsvaghet, förlamning och i värsta fall dödlig hjärtsvikt.

Skillnaden ligger i lösligheten

Bariumsulfat är däremot praktiskt taget olösligt i vatten och syror, vilket innebär att det inte kan tas upp av kroppen i någon nämnvärd utsträckning. Bariumjonerna stannar kvar i den fasta kristallstrukturen och passerar i stället rakt genom matsmältningssystemet utan att frisättas.

Som en följd av detta är bariumsulfat betydligt mindre giftigt än bariumkarbonat. Detta trots att båda föreningarna innehåller samma giftiga bariumjon – det är alltså föreningens kemiska egenskaper, inte själva grundämnet, som avgör faran.

Användning inom sjukvården

Tack vare sin ofarlighet och sin förmåga att blockera röntgenstrålar används bariumsulfat rutinmässigt som röntgenkontrastmedel vid undersökningar av mag-tarmkanalen. Patienten dricker en så kallad bariumgröt eller bariumsuspension före undersökningen, vilket ger tydliga och detaljerade bilder av matstrupen, magsäcken och tarmarna.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att endast ren bariumsulfat av farmaceutisk kvalitet får användas för detta ändamål – aldrig andra bariumföreningar, som bariumkarbonat, vilka skulle kunna orsaka svår bariumförgiftning.