Självstympning innebär att en person medvetet skadar eller förändrar sin egen kropp utan att ha någon avsikt att begå självmord. Beteendet ses ofta som en form av självuttryck eller som ett sätt att hantera svår känslomässig smärta och starka inre besvär.
Inom vården talas idag ofta om självskadebeteende i stället för självstympning, eftersom det bättre fångar bredden av de beteenden som ingår. Gemensamt för dem är att skadan orsakas med vilje och att den inte syftar till att avsluta livet.
Självstympning kan ta sig många olika uttryck, till exempel:
Skärande eller rispande i huden
Brännskador
Slag mot kroppen som ger blåmärken
Att rycka ut hår
Att inta ämnen som är skadliga för kroppen
Det är viktigt att förstå att självstympning är ett allvarligt beteende som aldrig bör tas lättvindigt. Det handlar sällan om uppmärksamhetssökande – bakom beteendet finns ofta djupare psykisk ohälsa, exempelvis depression, ångest, stress eller tidigare traumatiska upplevelser. Många beskriver att skadandet fungerar som ett tillfälligt sätt att dämpa känslor som känns ohanterliga.
Om du själv skadar dig, eller om någon i din närhet gör det, är det viktigt att söka hjälp hos en psykolog, psykiater eller annan psykiatrisk specialist. Behandling finns och många blir bättre med rätt stöd.
Kontakta din vårdcentral för bedömning, ring 1177 Vårdguiden för rådgivning dygnet runt, eller vid akuta kriser Mind Självmordslinjen på telefon 90101. Att prata med någon du litar på är också ett viktigt första steg – du behöver inte bära detta ensam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online