Sjuklig fetma är ett växande problem i USA. Tillståndet definieras som ett kroppsmasseindex (BMI) på 40 eller högre, eller en vikt som ligger cirka 45 kilo över det ideala viktspektrumet. Personer med sjuklig fetma löper betydligt större risk att drabbas av en rad sjukdomar och besvär. Alla drabbas inte av alla tillstånd, men de statistiska riskerna ökar markant i takt med att vikten stiger.
Typ 2-diabetes är en av de vanligaste konsekvenserna av sjuklig fetma. Sjukdomen uppstår när kroppen förlorar sin förmåga att hantera insulin – antingen genom att cellerna blir resistenta mot hormonet eller att bukspottkörteln slutar producera tillräckliga mängder. Det finns ett direkt samband mellan mängden fettvävnad i kroppen och cellernas tendens att utveckla insulinresistens. Personer med sjuklig fetma löper därför en förhöjd risk.
Högt blodtryck och hjärtsjukdom är två möjliga effekter av sjuklig fetma. Enligt en rapport av Robert H. Eckel, medicine doktor, är personer med fetma tre gånger så benägna att ha högt blodtryck jämfört med personer med normal vikt. När vikten minskar sjunker även blodtrycket. Tidigare ansåg läkare att fetma inte spelade någon roll vid kranskärlssjukdom, men Dr. Eckel hänvisar till flera långtidsstudier som visat att ett samband finns och att risken ökar med åldern.
Sjuklig fetma kan påverka svårighetsgraden av både artros och reumatoid artrit. Hos personer med artros belastar övervikten extra de områden där brosket redan har slitits ned. Vid reumatoid artrit är symtomen delvis motsatta – brosket är inflammerat och svullnar upp – men effekterna av fetma blir i princip desamma.
Kvinnor med sjuklig fetma riskerar flera reproduktionsrelaterade besvär. American Society for Reproductive Medicine publicerade 2008 en rapport som beskrev de olika störningar som kan uppstå. Risken för oregelbunden menstruation och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är förhöjd. Även om infertilitet inte direkt orsakas av sjuklig fetma kan den bero på ägglossningsrubbningar. Den ökade hormonproduktionen kan dessutom leda till kraftigare kroppsbehåring.
En studie från Harvard School of Public Health från 2005 visade att det finns ett troligt samband mellan fetma och astma. Många patienter som söker vård för ett första astmaanfall har fetma, eftersom deras lungor är underexpanderade, vilket gör det svårare att andas in. Sömnapné är ett annat vanligt problem – fettansamlingar runt luftvägarna kan göra att andningen upphör under sömnen.
Personer med sjuklig fetma drabbas oftare av depression. I ett samhälle som värdesätter smalhet kan de känna sig oattraktiva. New York Universitys program för kirurgisk viktnedgång hänvisar till en studie från 1991 som visade att 80 procent av personer med sjuklig fetma kände sig undvikna och diskriminerade. Respondenterna uppgav att arbetsgivare missgynnat dem vid anställningsprocesser och att läkare behandlat dem orättvist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online