The Americans with Disabilities Act (ADA) från 1990 har genomgått revideringar som trädde i kraft den 1 januari 2009. Ändringarna klargör att endast en person med dokumenterad funktionsnedsättning har rätt till rimliga anpassningar, enligt Job Accommodations Network (JAN). Även om själva definitionen av "funktionsnedsättning" inte ändrades, breddades tolkningen av begreppet så att fler personer omfattas – bland annat de med syn-, inlärnings-, hörsel- eller rörelsenedsättningar samt andra medicinska tillstånd som påverkar viktiga livsfunktioner.
På arbetsplatsen och i skolan behöver en person med betydande synnedsättning elektronisk tillgång till alla dokument samt programvara som läser upp skärminnehållet. En blind person kan behöva skyltar och material i punktskrift, medan en person med nedsatt syn ofta kräver förstorad text eller stora bildskärmar, enligt det internationella DO-IT-centret (Disabilities, Opportunities, Internetworking and Technology) vid University of Washington. Personliga föremål samt vanliga glasögon och kontaktlinser räknas däremot inte som rimliga anpassningar, enligt JAN.
En person med dokumenterad inlärningssvårighet behöver anpassningar som kompenserar för nedsatt informationsbearbetning, enligt DO-IT. En dator med talutgång kan läsa dokument högt, vilket hjälper personer med dyslexi eller andra lässvårigheter. I klassrummet behöver elever med auditiva bearbetningssvårigheter ofta anteckningsstöd och ljudinspelningar av föreläsningar. De flesta med inlärningssvårigheter bör även få tillgång till verktyg för stavnings- och grammatikkontroll samt extra tid för att bearbeta information.
För att tillgodose behovet hos en person med betydande hörselnedsättning måste arbetsgivare eller lärare erbjuda rimliga anpassningar. Det kan handla om FM-system, teckenspråkstolk, textade videor och andra visuella hjälpmedel, enligt DO-IT. En Ubiduo – en kommunikationsenhet för samtal ansikte mot ansikte – gör det möjligt för användarna att skriva meddelanden till varandra utan att en tolk behöver vara närvarande.
En person med fysisk funktionsnedsättning kan behöva anpassningar som kompenserar för saknade eller funktionsnedsatta lemmar samt neurologiska besvär. Det kan exempelvis röra sig om särskilda inmatningsenheter, som specialanpassade tangentbord eller taligenkänning, enligt DO-IT. Höjdmässigt justerbara skrivbord för rullstolsanvändare samt tillgängliga toaletter och arbetsrum är också nödvändiga. En arbetsgivare som vill avstå från en anpassning måste kunna bevisa att den innebär "otillbörlig svårighet" (undue hardship), enligt JAN.
De nya revideringarna av ADA har utökats till att även omfatta "kroppsfunktioner" som begränsar viktiga livsområden, enligt JAN. En insulinberoende person med diabetes kan exempelvis behöva rimliga anpassningar, som tid för att återhämta sig efter en insulinkänning. På motsvarande sätt bör en person med Crohns sjukdom (en inflammatorisk tarmsjukdom) få anpassningar, även om sjukdomen för tillfället befinner sig i remission. I alla anpassningsfrågor gäller att personen med funktionsnedsättning måste vara "i övrigt kvalificerad" som student eller anställd, och att arbetsgivaren eller skolan har rätt att välja mellan olika effektiva anpassningsalternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online