När barn växer förväntas de nå vissa fysiska och psykiska utvecklingsmål i varje fas av sitt liv. Upp till 17 procent av alla barn i USA har svårt att nå dessa milstolpar på egen hand, och ofta beror det på någon form av utvecklingsförsening. Varje barn är unikt och utvecklas i sin egen takt, men som förälder är det viktigt att hålla koll på barnets framsteg och kontakta barnläkaren om du känner oro över hur ditt barn utvecklas.
Enligt American Academy of Pediatrics (den amerikanska barnläkarakademin) ska ett barn vid 18 månaders ålder kunna gå och säga omkring 15 ord. Vid två års ålder bör barnet kunna bilda meningar med två eller tre ord samt följa enkla instruktioner. I tre- till fyraårsåldern förväntas barnet ägna sig åt fantasilek och klara grundläggande motoriska uppgifter, som att cykla trehjuling eller kasta en boll överhand.
Barn som motstår dessa milstolpar eller som verkar helt oberörda av dem kan lida av en utvecklingsförsening. Det gäller dock att komma ihåg att enskilda avvikelser inte nödvändigtvis betyder något allvarligt – det är helhetsbilden och utvecklingen över tid som är avgörande.
Utvecklingsförsening hos ett barn kan bero på ärftliga tillstånd som Downs syndrom eller autism, eller på olyckor där barnet har drabbats av en hjärnskada. För tidig födsel samt riskfyllda beteenden hos mamman under graviditeten, exempelvis alkohol- eller drogbruk, kan också påverka barnets utveckling negativt.
Fysiska avvikelser som hörselnedsättning kan dessutom visa sig som utvecklingsförseningar, eftersom ett barn med hörselproblem har svårt att lära sig tala och att samspela med andra barn. Synnedsättning och kroniska sjukdomar kan på liknande sätt försena utvecklingen. I många fall fastställs dock aldrig någon tydlig orsak till problemet.
Föräldrar och barnskötare har de bästa förutsättningarna att upptäcka potentiella förseningar, eftersom de tillbringar mest tid med barnet. Allt som verkar atypiskt bör tas upp med barnets barnläkare. De flesta läkare gör dessutom egna utvecklingsbedömningar i samband med rutinkontroller.
I USA kräver federal lagstiftning att läkare hänvisar familjer med barn som kan ha en utvecklingsförsening till ett team av specialister. Teamet kan ställa en diagnos och ta fram en behandlingsplan tillsammans med familjen – utan kostnad. Motsvarande utredningar och stödinsatser erbjuds även i Sverige via barnavårdscentralen (BVC) och landstingets habilitationsverksamhet.
Om en utvecklingsförsening inte enkelt kan åtgärdas med kirurgi eller medicinering kan föräldrarna tillsammans med läkare som specialiserat sig på utvecklingsförseningar hos små barn ta fram en behandlingsplan. En sådan plan kan innefatta träffar med beteendeterapeuter eller sjukgymnaster, logopedinsatser vid språkliga svårigheter, samt anpassningar av rutinerna hemma.
När barnet blir äldre kan det ha rätt till specialpedagogiskt stöd via den kommunala skolan. Pedagogerna i dessa program samarbetar med föräldrarna för att utforma en individuell utvecklingsplan som är anpassad efter just deras barns behov och styrkor. Med rätt stöd i tid kan många barn med utvecklingsförsening nå sin fulla potential.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online