Barns funktionsnedsättningar kan ta sig många olika uttryck. Enligt Disabled World är "en funktionsnedsättning ett tillstånd eller en funktion som bedöms vara väsentligt nedsatt i jämförelse med den vanliga standarden för en individ eller grupp". Även om detta är en bred definition gäller att alla funktionsnedsättningar – vare sig lindriga eller svåra – måste bemötas med omsorg och förståelse. Att känna till riskfaktorerna är avgörande för att hålla konsekvenserna av funktionsnedsättningen på en så låg nivå som möjligt.
En odiagnostiserad funktionsnedsättning utsätter barnet för större risk för frustration och misslyckanden. Dyslexi, syn- och inlärningssvårigheter skapar onödig stress för barnet när föräldrarna inte förstår problemet. Tidig diagnos är viktig för att kunna hantera kognitiva och rörelserelaterade svårigheter. Att hjälpa barnet att leva med sin funktionsnedsättning tidigt minskar risken för problem senare i livet.
Avvikande beteende kan lätt utvecklas hos ett barn när familjen sviker som enhet. Familjekonflikter, negativa attityder, bristande omsorg, inkonsekvent uppfostran och stress i hemmet är bidragande faktorer. I stället för att söka kontakt kan barnet bli antisocialt och tillbakadraget. En stark och omsorgsfull familj gör det möjligt för barnet att vara mer öppen och social trots sin funktionsnedsättning. Ett barn som känner sig älskat sträcker sig utåt och tar kontrollen över sitt liv på ett mer positivt sätt.
Risken för våld eller övergrepp är högre hos barn med funktionsnedsättning. Det är sociala och ekonomiska faktorer som utgör riskerna – inte funktionsnedsättningen i sig. Förövare ser ofta dessa barn som lätta mål. Okunskap och traditionella föreställningar om personer med funktionsnedsättning ökar dessutom barnets stressnivå. Utöver stöd och riktade insatser bör barn delta i informationsprogram som motverkar våld och övergrepp. Att förstå problemet är det första steget för att minska riskerna.
Barn med funktionsnedsättning löper dubbelt så stor risk att vara överviktiga eller feta jämfört med andra barn. Hjärt-kärlriskerna ökar i takt med vikten, och sekundära besvär kopplade till funktionsnedsättningen kan förvärras av fetman. Extra vikt belastar leder och muskler, vilket orsakar smärta och trötthet. Nedsatt rörlighet leder i sin tur till ytterligare viktökning – en ond cirkel som är viktig att bryta. Social interaktion är viktig för både mental och fysisk hälsa och hjälper till att förebygga fetma.
Funktionsnedsättningar som begränsar kommunikations- eller inlärningsförmågan innebär störst risk för psykosociala problem. Depression, ångest, fientlighet och bristande sociala färdigheter förekommer hos många barn med funktionsnedsättning. Psykosociala problem uppskattas vara tre gånger vanligare hos dessa barn än hos andra. Sociala faktorer som hem, skola och samhälle bidrar till barnets självkänsla och självvärde. Ett barn som saknar stöd inom dessa områden löper betydligt större risk att drabbas av psykosociala problem.
Genom tidig diagnos, ett stabilt och kärleksfullt familjeliv, skydd mot våld och övergrepp, goda levnadsvanor samt aktivt socialt stöd kan många av dessa risker minskas avsevärt. Varje barn förtjänar bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och må bra – oavsett funktionsförmåga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online