Optiker och ögonläkare behöver standardiserade metoder för att dokumentera patienternas synskärpa. Resultaten antecknas på ett dokument som kallas glasögonrecept, vilket sedan används av optikern för att tillverka linser. En av de mekanismer som används är meridianen – en tänkt båge på 180 grader över ögats yta. För att kunna tolka ett glasögonrecept krävs därför grundläggande kunskap om ögats meridianer.
Ett perfekt fungerande öga tar emot ljus genom hornhinnan och leder det vidare till linsen. Där omvandlas ljuset till en tydlig bild som fångas upp av näthinnan längst bak i ögat. Enligt Mayo Clinic uppstår suddiga bilder när något i ögats anatomi inte fungerar som det ska.
Om du är närsynt, alltså har svårt att se klart på långt håll, är din hornhinna böjd för mycket eller ditt öga för långt. Bilden bildas då framför näthinnan. Är du långsynt, det vill säga har svårt att se på nära håll, är det tvärtom: hornhinnan är böjd för lite eller ögat är för kort, vilket gör att bilden hamnar bakom näthinnan. Astigmatism, eller vridsynthet, uppstår när hornhinnan är mer böjd i en riktning än i den andra.
En gradskiva är ett instrument som används inom matematik och geometri för att mäta och rita vinklar. Den representerar den övre halvan av en cirkel och mäter vinklar i grader, där 180 grader utgör hela avståndet från ena änden till den andra. En vinkelrät linje från gradskivans mitt till cirkelns topp motsvarar 90 grader.
Vid en synundersökning appliceras gradskivan symboliskt mot ögats framsida, med mittpunkten riktad mot pupillens centrum. På så sätt kan ögonvårdspersonalen mäta grader över hornhinnan och exakt lokalisera var synfelet finns.
Meridianavläsningar används endast vid astigmatism. När ögat är sfäriskt – det vill säga jämnt format som en kula – behövs ingen gradmätning, eftersom alla meridianer då är lika. Ett sfäriskt öga kan ha perfekt syn eller vara närsynt eller långsynt. Det är bara det oregelbundet formade ögat, som ger den suddiga synupplevelsen vid astigmatism, som kräver att gradskivans linjer tas till hjälp.
Cylinderstyrka är den term som används för att ange den linsstyrka som behövs för att korrigera astigmatism, vilken kan förekomma i ett eller båda ögonen. Linsstyrkan noteras först, därefter används graderna för att beskriva hur linsen ska korrigera det oregelbundet formade ögat.
Enkelt förklarat lokaliserar meridianen de mest respektive minst böjda delarna av hornhinnan, så att optikern kan forma linsen rätt. Ett värde vid 180-gradersmeridianen innebär exempelvis att den horisontella meridianen inte får någon extra korrigering, medan den vertikala 90-gradersmeridianen får den nödvändiga styrkan.
På ett glasögonrecept anges dessa värden oftast som cylindriskt värde (CYL) och axel (AX), där axeln alltid uppges i grader mellan 0 och 180. Att förstå sambandet mellan meridianer, cylinderstyrka och axel gör det mycket lättare att läsa och känna igen sitt eget recept.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online