Ögats främsta uppgift är att omvandla ljus från omvärlden till elektriska nervimpulser. Dessa impulser vandrar sedan vidare till den del av hjärnan som ansvarar för vår syn. Men hur går detta till, egentligen? Låt oss följa ljusets väg genom ögat, steg för steg.
Ljuset passerar först genom tårfilmen – ögats yttersta skyddande lager – därefter hornhinnan, framkammaren, pupillen, linsen och glaskroppen, innan det slutligen når näthinnan. Där omvandlas ljuset till nervsignaler som skickas via synnerven till hjärnan.
Hornhinnans runda form gör att ljusstrålarna böjs när de passerar genom framkammaren. Skadas hornhinnan kan mängden ljus som når ögat begränsas, vilket resulterar i synproblem av olika slag.
Pupillen är en öppning som styr hur mycket ljus som släpps in i ögat. Utsätts ögat för starkt ljus drar sig pupillen samman och blir mindre för att begränsa ljusinsläppet. I mörker sker det motsatta: pupillen vidgas för att släppa in så mycket ljus som möjligt.
Bakom pupillen sitter linsen, som justerar vinkeln på de inkommande ljusstrålarna och fokuserar dem på näthinnan. Med stigande ålder kan grå starr utvecklas på linsen, vilket gör det svårare att se i mörker. Linsen har dessutom förmåga att filtrera bort ultravioletta strålar.
I näthinnan äger de fotokemiska reaktionerna rum som gör att vi överhuvudtaget kan se. Specialiserade celler, så kallade stavar och tappar, omvandlar ljuset till elektriska impulser som sänds vidare till hjärnan. Forskare jämför ofta näthinnan med sensorn i en kamera – utan näthinnan vore synen omöjlig.
Synproblem kan uppstå till följd av skador på någon av ögats delar: hornhinnan, framkammaren, pupillen, linsen, glaskroppen eller näthinnan. Eftersom alla dessa komponenter samverkar kan en skada på en enda del försämra hela synfunktionen.
För att vi ska kunna se klart måste tårfilmen, ögats yttersta lager, smörja hornhinnan fullständigt. Produceras för lite tårvätska uppstår tillståndet torra ögon. Det leder ofta till irritation, rodnad och svårigheter att se tydligt.
Bland de vanligaste ögonsjukdomarna återfinns grå starr, där linsen blir grumlig, samt grön starr (glaukom) som skadar synnerven på grund av ett förhöjt tryck i ögat. Även konjunktivit – ofta kallad rosenkatarr – och olika näthinnesjukdomar är vanligt förekommande.
De flesta människor blinkar ungefär 15 gånger per minut. Ett enda blink varar i genomsnitt mellan 100 och 150 millisekunder – en kort men livsviktig paus som håller våra ögon fuktiga och skyddade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online