Själv var Darwin förvirrad över en aspekt av arv. När den ena föräldern har bruna ögon och den andra blå – varför får då inte alla barn mörkblå ögon? Varför blandas inte genernas egenskaper? Medan vissa barn får bruna ögon och andra blå, kan ett enskilt barn få gröna ögon. För att förstå denna process behöver vi känna till dominanta och recessiva gener.
Gregor Mendel levde och verkade ungefär samtidigt som Darwin. Han tog fram grundidén om genetiskt arv och publicerade sina resultat 1866, bara sju år efter att Darwin gav ut "Om arternas uppkomst". Mendels arbete blev aldrig erkänt under hans livstid, utan återupptäcktes först 1900, sexton år efter hans död. Idag betraktas han som genetikens fader.
Varje person bär två gener – en från modern och en från fadern – för varje genposition. Hos människan finns en genposition som kallas EYCL3, som kan innehålla antingen en gen för bruna ögon eller en gen för blå ögon. Genen för bruna ögon prioriteras: finns den på någon av positionerna får personen bruna ögon. Endast om båda generna i EYCL3 är blå blir ögonfärgen blå.
Detta var det Mendel visste, vilket skulle ha kunnat klargöra mycket för Darwin: gener arbetar i kombinationer och de blandas inte – de väljs. Om två föräldrar har en gen för bruna ögon och en gen för blå ögon på position EYCL3, är chansen en på fyra att ett av deras barn får två gener för blå ögon. Med andra ord: båda föräldrarna har bruna ögon, men i genomsnitt en fjärdedel av deras barn får blå ögon.
Naturen har alltid två val av vilken gen som ska användas, den från modern eller den från fadern, och vissa gener föredras framför andra. För EYCL3 används den bruna genen så länge den finns tillgänglig. Den blå genen används endast när det är det enda alternativet, alltså när båda generna är blå. Genetiker beskriver detta genom att säga att genen för bruna ögon är dominant och genen för blå ögon är recessiv.
Genernas funktion kan bli riktigt komplicerad när flera gener samarbetar för att forma en enda egenskap. Det är ett missförstånd att tänka på gener som strömbrytare som slår på och av specifika egenskaper. Detta kan stämma för vissa egenskaper hos enkla organismer, men för de flesta mänskliga drag är sällan så enkelt.
Utöver EYCL3 finns även EYCL2 och EYCL1. EYCL2 fungerar på ett liknande sätt som EYCL3, med skillnaden att EYCL2 kan vara brun, blå eller grön. Brun är dominant över både blå och grön, och grön är dominant över blå. EYCL1 är mer komplicerat. Dessa tre gener – och möjligen fler som ännu inte upptäckts – samverkar alla med varandra.
Ögonfärgen orsakas av olika faktorer som verkar på ögats regnbågshinnor, de färgade delarna av ögat. Var och en av generna EYCL1, EYCL2 och EYCL3 påverkar regnbågshinnan. Olika kombinationer av dessa tre gener kan tillsammans producera alla de olika ögonfärger som människor kan ha – från djupbrunt till ljusblått och grönt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online