En obalans i ögontrycket – tekniskt kallat intraokulärt tryck (IOP) – kan leda till synproblem och allvarliga ögonsjukdomar. När trycket blir för högt på grund av en obalans i ögats vätskor talar man om oculär hypertension. Tillståndet är starkt kopplat till grön starr (glaukom), en sjukdom som i värsta fall kan orsaka permanent synförlust.
En obalans i det intraokulära trycket uppstår när ögat producerar mer vätska (kammarvätska) än det hinner dränera bort. Kammarvätskan badar och skyddar ögat samtidigt som den försörjer vävnaderna med näring och syre. När vätskan ansamlas stiger trycket i ögat, vilket resulterar i oculär hypertension.
Oculär hypertension ger i allmänhet få eller inga symtom alls förrän synskador redan har uppstått. I vissa fall kan dock ett förhöjt tryck orsaka:
En skada eller ett trauma mot huvudet, eller direkt mot ögat, kan störa ögats dräneringssystem och/eller de celler som producerar kammarvätska. Risken för oculär hypertension ökar dessutom med åldern – tillståndet börjar bli vanligare efter 40 års ålder. Även ärftliga faktorer och vissa medicinska tillstånd, som diabetes och högt blodtryck, kan spela roll.
Oculär hypertension hotar att skada synnerven, som ansvarar för överföringen av bildinformation från ögat till hjärnan. Skador på synnerven leder till bestående synförlust, därför är tidig upptäckt och regelbundna ögonkontroller så viktiga.
För att mäta det intraokulära trycket används en undersökningsmetod som kallas tonometri. Den går ut på att bedöma spänningen respektive fastheten i ögats yta. Undersökningen utförs av en ögonläkare (oftalmolog) och är snabb och smärtfri.
Ögondroppar och läkemedel i tablettform används ofta för att sänka trycket genom att stimulera ögats naturliga vätskedränering. Om läkemedel inte räcker till finns kirurgiska alternativ:
Med rätt behandling och regelbunden uppföljning kan de flesta med oculär hypertension bevara sin syn och minska risken att utveckla glaukom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online