Fotoreceptorer är specialiserade nervceller som fångar upp ljus och omvandlar det till elektriska signaler, som hjärnan sedan tolkar som synintryck. Var dessa celler finns placerade varierar mellan olika djurgrupper – och även mellan olika delar av själva ögat. Här går vi igenom de viktigaste platserna där fotoreceptorer återfinns.
Hos de flesta ryggradsdjur, inklusive oss människor, sitter fotoreceptorerna i näthinnan – ögats innersta lager. Näthinnan består av flera cellager, och fotoreceptorerna utgör det yttersta av dessa. Beroende på täthet och typ av fotoreceptorer kan näthinnan delas in i två huvudregioner:
Gula fläcken är en liten, högt specialiserad del av näthinnan som ansvarar för central-, detalj- och skarpseende. Här finns en mycket hög koncentration av tappceller, som styr vår färgsyn och förmåga att se fina detaljer. I mitten ligger fovea centralis – en liten fördjupning som utgör ögats skarpaste synpunkt.
Den perifera delen omger gula fläcken och täcker ett betydligt bredare synfält. Här finns både tappar (främst mot centrum) och stavar, som dominerar de yttre delarna. Stavcellerna gör att vi kan se i svagt ljus, upptäcka rörelser och uppfatta vad som händer i vårt perifera synfält.
Hos många leddjur, exempelvis insekter och kräftdjur, byggs ögonen upp av hundratals små enskilda enheter som kallas ommatidier. Tillsammans bildar de ett så kallat fasettöga, där varje ommatidium har egna fotoreceptorceller.
Vissa ryggradslösa djur har enkla ögon, så kallade ocelli. Dessa ljuskänsliga strukturer består antingen av en enskild fotoreceptorcell eller av ett litet kluster av sådana celler.
Sammanfattningsvis kan sägas att fotoreceptorernas placering och organisation varierar kraftigt mellan olika djurarter, beroende på artens ekologiska nisch och dess specifika synbehov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online