Upplever du smärta som strålar från bäckenområdet och ned i benet innan mensen? Det kan röra sig om premenstruell ischiassmärta. Detta smärtsamma tillstånd orsakas av att ischiasnerven irriteras av endometrievävnad i buken som växer på eller nära nerven. De hormonförändringar som sker under menstruationscykeln får den endometriala vävnaden att svullna, vilket trycker mot ischiasnerven och utlöser smärtan. Kirurgi är den vanligaste lösningen, men hormonbehandling och smärtlindring kan också vara alternativ.
Ischiasnerven är en stor nerv som löper från nedre delen av ryggen ner genom båda benen, bakom knäna och ända ner i fötterna. Den styr känseln i benen, och när den blir irriterad kan det orsaka smärta i ländrygg, höfter och ben. Smärtan kan börja som en stickande känsla och sedan övergå i svaghet och domningar, ibland ända ut i tårna.
Endometrios innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Orsaken är okänd, men tillståndet drabbar 1–5 % av alla kvinnor i fertil ålder. Vävnaden kan växa på urinblåsan, äggstockarna eller i bukhålan. Vanliga symtom är smärtsamma och kraftiga menstruationer samt smärta i bäckenet och ländryggen. Obehandlad endometrios kan leda till infertilitet, eftersom vävnaden kan blockera äggledarna som förbinder äggstockarna med livmodern.
Symtomen förvärras ofta före och under mensen. Varje månad signalerar kroppen att livmoderslemhinnan ska byggas upp. Eftersom den endometriala vävnaden ligger utanför livmodern har vätskeansamlingen ingenstans att ta vägen – den sprids istället ut i kroppen och orsakar inflammation, eller samlas i en vätskefylld säck liknande en cysta. Denna ansamling av vätska och vävnad gör att nerven blir inflammerad. Den endometriala vävnaden kan då irritera nerver och organ i närheten, vilket ger upphov till smärta.
När endometrievävnad växer nära ischiasnerven kan den orsaka kraftig smärta som strålar från ländryggen ner genom höfterna och benen. Smärtan kan bli så intensiv att den stör vardagsaktiviteterna. Vävnaden kan också fästa direkt på ischiasnerven. Mag- och tarmproblem som diarré, förstoppning, buksmärtor och uppblåsthet kan även förekomma.
Laparoskopi (titthålskirurgi) kan användas både för att diagnostisera och behandla endometrievävnad. Kirurgen använder intensiv värme för att förstöra den endometriska vävnaden och ärrvävnaden. Metoden skadar frisk vävnad i mindre grad, och återhämtningstiden är betydligt kortare än vid traditionell kirurgi.
Laparotomi, det vill säga öppen bukkirurgi, kan behövas om det endometriska området är stort. Kirurgen gör då ett större snitt i buken och tar bort vävnaden manuellt. Återhämtningen efter denna operation kan ta upp till två månader.
Hysterektomi, där livmodern tas bort, är en sista utväg och används bara om endometriosen har skadat livmodern eller äggstockarna. Äggstockarna tas bort om de påverkats. Återhämtningstiden är vanligtvis fyra till sex veckor.
Om smärtan inte är svår och kirurgi inte behövs kan läkaren ordinera hormonell behandling, exempelvis p-piller. Gestagener används för kvinnor som inte tål östrogen. Båda alternativen hjälper till att reglera mensen och minska symtomen.
GnRH-agonister (gonadotropinfrisättande hormon) verkar genom att sänka östrogennivåerna i kroppen. Detta lindrar symtomen och stoppar mensen. Behandlingen bör inte pågå längre än sex månader, om du inte samtidigt får östrogenbehandling tillsammans med GnRH.
Läkaren kan rekommendera receptfria läkemedel som naproxen (Aleve) eller ibuprofen (Ipren, Advil). Hjälper inte detta kan starkare smärtlindrande läkemedel förskrivas.
Du kan lindra dina symtom genom att begränsa intaget av koffein och alkohol. Regelbunden motion kan hjälpa till att minska smärtan, och värme- eller köldkompresser kan ge viss lättnad. Stöd från andra i nätforum och patientföreningar kan hjälpa dig att hantera det emotionella lidandet som tillståndet kan orsaka. Att ha en öppen dialog med din läkare och lära dig allt du kan om ditt tillstånd ökar dina chanser att hitta effektiv lindring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online