Livmodermyom ger oftast inga symtom alls. När myomen dock gör sig påminda finns det en möjlighet – om än ovanlig – att patienten upplever ledvärk. Att förstå vad myom är, hur de kan påverka kroppen och vilka behandlingsmöjligheter som finns hjälper patienter att fatta välgrundade beslut tillsammans med sin läkare.
Myom bildas i kvinnans livmoder när en enskild cell av okänd anledning börjar växa snabbt och därmed skapar en tumör bestående av glatt muskelvävnad. Storleken kan variera från ett äppelfrö till en grapefrukt eller till och med en vattenmelon. Även om vården använder ordet "tumör" när myom beskrivs betyder det i detta sammanhang helt enkelt "tillväxt", eftersom myom sällan är cancerogena. Myom är ett av de vanligaste gynekologiska tillstånden och drabbar minst 25 procent av alla kvinnor någon gång under livet.
Även om livmodermyom ofta är helt symptomfria kan de orsaka kraftiga eller smärtsamma menstruationer, blödningar mellan mens, täta urinträngningar, smärtsamt samlag eller fertilitetsproblem. Beroende på myomens storlek och placering i förhållande till andra inre organ kan de även leda till förstoppning, andra tarmrelaterade besvär, njurinfektioner eller i värsta fall njurskador.
När ledvärk uppträder samtidigt som myom signalerar det ofta att tumörerna har växt. Den ökade vikten kan skapa tryck och smärta i bäckenregionen. Även om det är ovanligt kan myom också ge upphov till ländryggssmärta. Risken är större om ett myom är stort och sitter på livmoderns baksida, där det kan pressa mot nerver och muskler i ländryggen. Eftersom myom så sällan orsakar ryggsmärta – och det finns många andra tänkbara orsaker till besvären – är det viktigt att grundligt utreda alla möjliga källor till ländryggssmärta innan den kopplas till myomen.
Den bästa myombehandlingen är alltid individuell och anpassas efter patientens specifika situation, graviditetsplaner, ålder samt myomens storlek och placering. Patienter utan symtom behöver ofta ingen behandling alls, utan kan följas med regelbundna kontroller. För dem som behöver vård finns flera vägar. Läkare kan ordinera antiinflammatoriska läkemedel mot smärta, eller så kallade GnRH-agonister som tillfälligt krymper myomen eller hejdar deras tillväxt. Dessa läkemedel kan dock ge biverkningar, däribland just ledvärk. Kirurgi, exempelvis borttagning av myom (myomektomi) eller hysterektomi, är ett annat alternativ.
Därtill finns två behandlingsformer som kan vara mer effektiva än medicinering men mindre invasiva än kirurgi. Vid uterin artärembolisering (UFE) stängs blodflödet till livmodern delvis av, vilket får myomen att krympa. Systemet ExAblate 2000 använder i stället en fokuserad ultraljudsstråle för att förstöra myomvävnaden. Ingen av dessa metoder passar alla patienter. Varje kvinna bör därför gå igenom sina behandlingsalternativ tillsammans med sin läkare, väga riskerna och ta reda på vilken lösning som bäst motsvarar hennes individuella behov och hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online