Kraftig menstruationsblödning, även kallad menorrhagi, kan orsaka betydligt obehag och pinsamma situationer för kvinnor som drabbas. Tillståndet är dessutom den vanligaste orsaken till planerade hysterektomier (livmoderoperationer). Den goda nyheten är att beroende på vad som ligger bakom problemet finns flera olika behandlingsmöjligheter: hormonbehandling, receptfria läkemedel, kostförändringar samt kirurgiska åtgärder som inte kräver hysterektomi.
Hormonrubbningar är en av de vanligaste orsakerna till kraftiga menstruationsblödningar, och läkare rekommenderar därför ofta receptbelagda hormoner för att återställa balansen. Vanliga behandlingsformer är oral progesteron, p-piller eller hormonspiral (till exempel Mirena). Tänk dock på att enbart oral progesteron är den hormonbehandling som inte påverkar möjligheten att bli gravid.
Kraftiga blödningar kan också orsakas av alltför höga hormonnivåer, vilket gör det extra viktigt att diskutera detta med din läkare. Läkaren bör alltid göra nödvändiga undersökningar för att fastställa den exakta orsaken till besvären innan behandling påbörjas.
Vissa receptfria smärtstillande medel, som ibuprofen (till exempel Ipren eller Ibumetin) och andra NSAID-preparat, kan bidra till att minska överdrivna blödningar. Dessa läkemedel har dessutom en lugnande effekt på mensvärk.
Undvik helt preparat som innehåller acetylsalicylsyra (aspirin) när du har kraftiga blödningar. Acetylsalicylsyra förtunnar blodet och förvärrar därmed blödningen istället för att minska den.
Många menstruerande kvinnor lider utan att veta om det av blodbrist (anemi). Det månatliga blodförlust gör att järnnivåerna ofta blir låga, liksom nivåerna av K-vitamin. Både järn och K-vitamin spelar en viktig roll i kroppens produktion av koagulationsfaktorer och kan därmed hjälpa till att dämpa menstruationsblödningen. Ett bra första steg är därför att öka intaget av järn- och K-vitaminrik mat, alternativt komplettera kosten med kosttillskott efter samråd med läkare eller apotekare.
Innan du överväger ett planerat hysterektomi, som är en stor och ofta oåterkallelig operation, finns det flera mindre ingrepp som kan vara värda att prata med din gynekolog om:
Vid en skrapning, eller dilation och curettage, vidgar läkaren livmoderhalsen och skrapar eller suger därefter bort slemhinnan i livmodern. Behandlingen är dock ingen garanterad bot, eftersom besvären kan komma tillbaka och en ny skrapning då kan bli aktuell.
En hysteroskopi är främst en diagnostisk undersökning där en tunn operationskamera förs in i livmodern via slidan. Syftet är att avgöra om de kraftiga blödningarna beror på polyper, myom eller andra utväxter. Med svaret i handen kan läkaren sedan ge en mer träffsäker diagnos och rekommendera rätt behandling.
Dessa två metoder liknar varandra och går båda ut på att ta bort slemhinnan i livmodern. Vid ablation förstörs hela livmoderslemhinnan, med hjälp av olika tekniker som värme, frysning eller mikrovågor. Vid resektion avlägsnas slemhinnan med en elektrisk trådslinga. Båda ingreppen minskar kraftigt de onormala blödningarna, men nackdelen är att de också kan reducera möjligheterna att bli gravida i framtiden.
Sammanfattningsvis finns det alltså flera vägar att gå innan ett hysterektomi blir aktuellt. Kontakta alltid din vårdcentral eller gynekolog för att få rätt utredning och en individanpassad behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online