Livmodercancer är en onormal tillväxt av celler i livmodern. Dessa onormala celler klumpar ihop sig och bildar tumörer. Livmodern är ett organ i kvinnans bäcken och en central del av reproduktionssystemet.
Tumörer i livmodern kan antingen vara godartade (icke-cancerframkallande) eller elakartade (cancerframkallande). Elakartade tumörer kan vara livshotande, eftersom de har förmåga att växa och sprida sig till omgivande vävnader och organ. När cancer sprider sig från sin ursprungliga plats till andra delar av kroppen kallas detta metastasering.
Cancer i livmodern drabbar oftare kvinnor som har vissa riskfaktorer. Dessa faktorer är ofta kopplade till andra sjukdomar eller hälsotillstånd och inkluderar bland annat endometriehyperplasi, alltså en förtjockning av livmoderslemhinnan, fetma i kombination med diabetes eller högt blodtryck, samt tjocktarmscancer.
Vissa läkemedel kan också öka risken för livmodercancer, exempelvis hormonersättningsbehandling och tamoxifen. Andra riskfaktorer är ålder över 50 år, att aldrig ha fött barn, tidig första menstruation samt ett senare insättande av klimakteriet än normalt. Kvinnor afrikanskt ursprung har generellt sett lägre risk att få diagnosen, men sjukdomen upptäcks ofta hos dem på ett senare skede.
Det vanligaste tecknet på livmodercancer är onormal vaginal blödning. Den kan börja som ett vattnigt flyende med blodblandning som successivt innehåller mer blod. Blödningen kan också visa sig som längre menstruationer än vanligt eller blödningar mellan mensen.
Andra symtom kan vara smärta eller svårighet vid urinering, smärta vid samlag samt smärta eller tryck i området kring bäckenet. Kom ihåg att dessa symtom inte alltid betyder att du har cancer. Kontakta dock alltid din vårdcentral för en utredning, särskilt om du har en eller flera av riskfaktorerna.
Alla nedanstående undersökningar behöver inte genomföras för att ställa diagnosen. Din läkare avgör vilket förfarande som passar bäst för din situation, vilket kan bestå av ett enskilt test eller en kombination av flera. Undersökningar som kan hjälpa till att diagnostisera livmodercancer är blod- och urinprov, gynekologisk undersökning, cellprov (pap-test), transvaginalt ultraljud samt en vävnadsprovstagning (biopsi) från livmoderslemhinnan.
Med stadieindelning fastställs hur långt cancern har spridit sig och om den har nått andra vävnader eller organ. Undersökningar som används för detta syfte är röntgen, datortomografi (CT), ultraljud, magnetkameraundersökning (MRI), rektoskopi eller koloskopi. Stadieindelningen kan även fastställas i samband med en kirurgisk borttagning av livmodern, så kallad hysterektomi.
Livmodercancer indelas i fyra stadier, allt från cancer som är begränsad till livmodern till cancer som har spridit sig till urinblåsan, ändtarmen eller utanför bäckenet.
Behandlingen av livmodercancer kan omfatta operation, strålbehandling eller hormonbehandling. Ofta kombineras flera behandlingsformer beroende på cancerns stadium. Operation är den vanligaste behandlingsformen. De två huvudsakliga operationsmetoderna är hysterektomi, där livmodern tas bort, samt bilateral salpingo-ooforektomi, som innebär att livmodern, båda äggstockarna och båda äggledarna opereras bort.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online