1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Riktlinjer för cellprov: när du ska börja och hur ofta provet behövs

Vad är ett cellprov?

Ett cellprov (pap-test) är en undersökning där läkaren tar ett litet cellprov från livmoderhalsen för att upptäcka förändringar som kan bero på infektioner eller sexuellt överförbara sjukdomar. Genom att hitta och behandla avvikande celler i tid minskar risken att livmoderhalscancer utvecklas ur ett obehandlat tillstånd.

När ska man börja göra cellprov?

Som huvudregel rekommenderas att kvinnor börjar ta cellprov så snart de blir sexuellt aktiva. För kvinnor som inte är sexuellt aktiva varierar riktlinjerna om lämplig ålder. Family Doctor rekommenderar att första cellprovet tas vid 18 års ålder, medan American College of Obstetricians and Gynecologists anser att man kan vänta till 21 års ålder.

Hur ofta ska cellprov tas?

Efter det första cellprovet är experterna överens om att provet bör upprepas årligen. Efter tre år med normala resultat föreslår dock Family Doctor att intervallet kan förlängas till vart tredje år. American College of Obstetricians and Gynecologists rekommenderar i stället årliga prover fram till 30 års ålder, varefter frekvensen kan sänkas till vart tredje år.

Äldre kvinnor och cellprov

Enligt American College of Obstetricians and Gynecologists kan kvinnor över 65 år ofta minska frekvensen eller helt sluta ta cellprov, om de har en historik av normala resultat och inte har några andra riskfaktorer.

Att tolka resultatet av ett cellprov

Resultatet analyseras av ett laboratorium som bedömer provet enligt ett standardiserat system som kallas Bethesdasystemet. Systemet delar in resultaten i fyra kategorier:

  1. Normalt resultat – inga avvikande celler hittades och den ordinarie provtagningen fortsätter enligt plan.
  2. ASC – atypiska skivepitelceller påträffades, men orsaken går inte att fastställa.
  3. LSIL eller HSIL – provet innehåller låggradiga (L) eller höggradiga (H) intraepiteliala lesioner, alltså förändringar i cellerna.
  4. Atypiska körtelceller eller livmoderhalscancer – den mest allvarliga kategorin.

Hur hanteras onormala cellprov?

Vid ASC-resultat kan kvinnan uppmanas att komma tillbaka efter 4–6 månader för ett kontrollprov. Ibland görs även ett HPV-test för att söka efter högrisktyper av HPV-virus som kan leda till livmoderhalscancer. Om HPV-testet blir positivt utförs oftast en kolposkopi, en närmare undersökning av livmoderhalsen med förstoringsinstrument.

För patienter med LSIL kan uppföljning eller kolposkopi vara lämpligt, medan kolposkopi nästan alltid rekommenderas vid HSIL. Om läkaren upptäcker avvikningar under kolposkopin avlägsnas de förändrade cellerna antingen genom frysning (kryokirurgi) eller genom att bränna bort dem med laser. Vid konstaterad livmoderhalscancer remitteras patienten till en onkolog för vidare vård.

Cellprov i Sverige

Kom ihåg att svenska riktlinjer kan skilja sig från de amerikanska som nämns ovan. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 64 år automatiskt till cellprov inom regionernas organiserade screeningsprogram – vanligtvis vart tredje år för kvinnor mellan 23 och 49 år och vart sjunde år för kvinnor mellan 50 och 64 år, där provet numera ofta kombineras med HPV-testning. Följ alltid den kallelse och de rekommendationer du får från din region.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online