Laparoskopi är ett minimalinvasivt kirurgiskt tillvägagångssätt som använder en laparoskop inlagd genom en periumbilikal port (typiskt 10 mm) med 1–3 tillbehörsportar för instrument. Det har blivit standardvård för många gynekologiska procedurer.
Diagnostiska indikationer
- Ofertilitetsutredning (tubulär pervietet, endometrios, förvuxningar, uterina anomalier).
- Kronisk bäcken smärta av oklar etiologi.
- Stadiering av gynekologiska maligniteter.
- Utvärdering av medfödda anomalier (t.ex. Müllerianska defekter).
Terapeutiska procedurer
- Endometrios: Exstirpation/ablation av implanter, lysis av förvuxningar, endometriomcystektomi.
- Övancystor: Cystektomi (benigna), övarektomi (vid indikation).
- Uterina myom: Myomektomi (hysteroskopisk eller laparoskopisk); hysterektomi (TLH, LAVH).
- Tubulär sterilisation: Filshie-klämmar, Pomeroy, eller salpingektomi (föredras för äggstockscancerriskreduktion).
- Extrauterin graviditet: Salpingostomi (fertilitetsbevarande) eller salpingektomi.
- Beckensänka: Sakrokolpopexi (nät).
- Gynekologisk onkologi: Lymfadenektomi, radikal hysterektomi, omentektomi (utvalda fall).
- Adhesiolys: För smärta, oförmåga att bli gravid, eller tarmobstruktion.
- Övandrickning: PCOS (andralinje efter medicinsk behandling).
Fördelar över laparotomi
- Mindre postoperativ smärta, lägre analgetikabruk.
- Kortare vårdtid (ofta ambulatoriskt eller 23-timmars vistelse).
- Snabbare återhämtning (1–2 veckor vs. 4–6).
- Minskad förvuxningsbildning, sårkomplikationer, brockrisk.
- Överlägsen visualisering av bäckenanatomi (förstoring, belysning).
Kontraindikationer inkluderar hemodynamisk instabilitet, svår hjärt-lungsjukdom, massiv ascites, och utbredd intraabdominal malignitet som förhindrar säker inträde. Kirurgens expertis och fallurval optimerar utfall.